Kul att det löst sig för er!
Jag har lite av samma problem.
Vi har inte på något sätt uttalat att vi inte vill ha barn på bröllopet (ammande självklart ok) men vi var väldigt noga med att skriva de inbjudas namn på inbjudningskorten.
Nu har en familj meddelat att de tar med barnen....
Hur berättar man på ett snyggt sätt att de inte är välkomna denna dag?
Jag säger bara STÅ PÅ ER! Det här är eran dag!
Jag sitter i samma båt som du, (För min del handlar det visserligen om ett fall med brudgummens moster och ett annat fall med min kusin som jag växte upp med.)
Jag känner själv att jag inte tänker lägga varken kraft eller energi på dem. Kan eller vill de inte komma, så fine - jag blir inte ledsen för det. Det kommer vara så många fler på bröllopet som betyder något för mig och min fästman så vi klarar oss utan dem!
När din sambos bror inser vilket pinsamt egoistiskt misstag han håller på att göra, så kanske det finns en chans att han ändrar sig... Förhoppningsvis bankar din svärmor in lite vett i honom. Men det är hans beslut och dess följder för stå för honom. Med andra ord, skit i honom - han skiter ju uppenbarligen i sin bror och hur viktigt det här är för honom, att han inte ens kan respektera hans önskningar på hans egna dag.
Jag tror brodern kommer skämmas tillräckligt med tanke på hur han kommer känna av sin brors (din sambos) besvikelse från och med nu.
Jag håller tummarna för att din sambos bror får lite vett i skallen. Lycka till!
Det var som min far sa till mig när jag sa att min kusin själv bjudit in sina barn:
"Då kommer de springa runt och söka allas uppmärksamhet, och de kommer de få också. Detta är ju en tillställning som är för er, och som ni bara kommer göra en gång, och där ni ska vara de som står i centrum. Jag står bakom erat beslut om barnfritt."
Jag har förstått av att läsa flera trådar här att det finns risk att det skär sig i relationer inför ett sådan här tillställning.
Men jag tycker ändå att folk måste respektera att det är er dag, era pengar och er val. Passar det inte så behöver ju inte de komma. Då får de stanna hemma och tjura då.
Tiden läker alla sår (det gör det, tro mig) och så även om det kommer uppstå en konflikt som håller i sig ett tag för er - så förhoppningsvis kommer det lösa sig - om inte nu - men senare i livet. Låter kanske tragiskt men ibland suger ju livet :)
Du vet ju iofs redan att om ni väljer att tillåta barn, så kommer din sambos bror inte komma ändå - han är såpass tjurskallig (enligt honom principfast) att han inte tänker ge sig. Om han ändå kommer, kommer han vara vänlig och vara som vanligt? Tror inte det tyvärr.
Om ni verkligen, verkligen vill ha med honom - försök att prata med honom.
Ni kanske kan säga att ni trodde att det skulle vara bäst med barnfritt men att ni inte visste att folk skulle ta så illa upp. Kanske försöka förklara för honom hur ni tänkte, men att ni inte visste hur det skulle tas emot. Fråga honom om vad han tycker, han kanske säger hur han känner i en samlad ton. Skrik inte åt varandra. Skriker han, prata i vanlig ton. Tala om att han betyder så mycket för er och fråga honom om vad ni ska göra för att han ska komma?
Smöra lite med andra ord och få det låta som att han är viktig för er så att han förstår.
Förhoppningsvis så får han dåligt samvete och tinar upp.
Kom ihåg: Det är fortfarande eran dag! Det är helt ok att vara "egoistisk" en dag som denna. Lycka till!
