Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen
Men snigel, det var ju ett aprilskämt!
http://www.vk.se/Article.jsp?article=341104
Eller var det inte den killen du menade?
Men snigel, det var ju ett aprilskämt!
http://www.vk.se/Article.jsp?article=341104
Eller var det inte den killen du menade?
Ja, som vi just alla konstaterade...
Om det varit sant hade han ju förtjänat en smocka! Vaddå sätta på tre andra på svensexan?
Ja och vilken uppsjö av företag som säger sig vara fantastiska på att just coacha. Det har varit ett väldans liv om hur många som sedan fått kicken av AF efter att ha visat sig vara totalt flummiga och helt utan substans.
Mugglan, ja allt-inklusive PMS-symtomen from HELL ropar "mensen kommer" och dag 31 stämmer.
Hur jag mår?
Det vet jag inte riktigt.
Det är väl inget vidare egentligen, men jag vägrar känna efter så mycket. Det var gräsligt nog igår.
Det är inte alls så att jag går och bara tänker och grubblar på plus eller minus, utan det är mer en allt överskuggande känsla av allt i hela världen känns helt fel, jag vill krypa ur skinnet, jag känner mig skitarg, lättirriterad, totalt labil och jättetrött. Alltså ett case av grav PMS skulle man kunna sammanfatta det hela.
Och det påminner mig dessutom obehagligt påtagligt om tiden då jag hade min depression med ångestatacker ochallt. Det var så här jag mådde då typ.
Sammantaget:
Grav PMS för att det just är dagarna före mens-allså kommer den snart.
Ångest som kommer ur maktlöshet, ovisshet, rädsla och längtan.
Fast det var värst igår. Idag är det bättre, eller, jag är iallafall inte riktigt lika förbannad. Igår fick jag säga åt familjen att jag måste ha time out för att jag inte stod ut att ha någon i närheten. Bara vara ifred och rida ut kaoset inombords. Inga tröstande ord. Inga klämkäcka förhoppningar, inga klokskaper. Bara jag och någon slags UR-frustration. Jag hade kunnat slå sönder saker, sopa på folk och jag vet inte vad.
Balanserad och stabil....
Idag har jag iallafall samlat ihop själsförmögenheterna nog för att kunna läsa Harry Potter och äta glass med min son ute på gräset.
Mugglan igen, jag drömde om dig inatt!
Och det var en skitkonstig dröm. Du hade lagt ut en massa bilder i galleriet på dig och din familj där jag plötsligt kände igen mitt ex sedan unga dagar. Han satt bredvid dig och såg så glad ut och jag insåg att du alltså hade gift dig med honom. Men jag fick ändå inte riktigt ihop det...när jag vaknade...trögt som attan, men till SLUT kom jag fram til att det MÅSTE vara fel, då han har minst två barn varav den älsta heter Sara. "och Mugglans dotter heter ju Moa, så det kan ju inte stämma"
Herreguuud vad otroligt långsamt det gicka att fatta att jag hade drömt!
Lappis, Ja det där låter ju som när mamma förtvivlat undrade vad hon skulle ta sig till när vallningar och klimakterium började. Hon svettades floder. Men du har ju en del att bearbeta i och med den här adoptionsprocessen, så jag tycker inte det vore underligt om ditt undermedvetna skulle köra ett varv på nätterna ibland.
Nu känner jag mig väldigt nöjd med och stolt över mig själv: Jag har nu pratat med en av de där coacherna i telefon. Hon verkade vettig so far och jag tror inte jag orkar ringa fler samtal, så det får bli hon då.
Den andra jag ringde har inte ringt tillbaka och eftersom jag ska ha valt tills imorgon så är det väl lika bra att köra på den jag fick tag i.
Faktiskt!
För när jag vaknade (och hade fått ordning på hur Mugglans familj egentligen ser ut) så hade jag verkligen ingen lust eller kraft att sätta mig och ringa. Men nu gjorde jag det ändå, vilket känns som dagens seger.
*klappar mig på axeln*
Kan ni inte , snälla, bomba denna tråd med gungställningstips bara för min skull???
www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m3771611.html