Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen

Porchez, vi ska strax dit. Det är samling 12.10, men matchen är inte förrän kl 13.

Så, nu är sonen påpälsad det han ska ha, -att det ska vara så svårt att tänka lite själv kan jag ju känna ibland...hallååå, du tänkte inte ta regnjackan på dig nu när du ska cykla i regnet? Man blir ju trött i sitt eget huvud t.o.m när man hör alla tjatmoment.

Nu ska jag bara få på mig själv en regnsäker och varm utstyrsel och sedan ska det hejjas.
Och under tiden ska jag grubbla och lura på vad AM kan tänkas syssla med som får världen att gunga...*nyfiken så jag dör*

Vi ses sedan.

Tjohoooooo, min son blev tvåmålsskytt den här matchen och de vann med ÅTTA-två!!!

"Mamma, nu har jag visat att jag kan nå´t" sa han när vi gick hem.
Just precis! För det är nämligen så, att är man själv två år yngre än alla andra och dessutom ny i laget, så får man lov att visa det-att man kan nå´t alltså, innan de litar på en så man får lite mer passningar och så.
Så det var precis vad som behövdes. Nu har han avancerat i laget så han räknas lite mer och inte bara är minst.

Nu badar han badkar och sen ska vi dricka varm choklad och seger-fika.

AM, jag glömde helt att spekulera i dina förehavanden under matchen, det var alldeles för spännande! Men jag hoppas att din energi räcker till det den behöver och att du mår bra.

Tinga, min allra största kram!

EA, ja det var ju skillnad med 4 blåsor mot alla de du hade sist. men det är ju därför de kollar så noga, så de ska kunna höja dosen och detaljstyra så gott det går som jag fattat det. Men jag förstår precis din känsla...jag hade dina och Snailys höga siffror i huvudet när jag fick mina nio räknade och tyckte ju det kändes som att det nogg var fjösigt få men det har de om och om igen förklarat att så är det ju inte. Och för många blåsor vill man ju inte ha. Det måste väl vara därför de började på lägre dos nu va?
*kramar om dig hårt* Jag hejjar allt jag kan!

Ego: inga indianer i sikte. Dag 34 idag.
Däremot har även sambon fått sjukan vi andra fick i veckan så gårdagen var erbarmerlig och kan gärna sorteras undan i arkivet för InaktivaDagarUtanMinnesvärde.
Jag hade fortfarande ont i magen och inte ett skit blev uträttat av något som helst nyttigt slag. På torsdag får vi gäster igen-åtta pers och ena familjen är Familjen Pedant så jag inser att nu ligger vi fet-back på städningen-även denna gång, men jgag känner mig inte precis som ett energiknippe utan tittar på röran och ja, sedan loggade jag visst in här...

Nenne, ni har fått gjort ungefär precis allt det jag och sambon inte gjort.

Parnassia, mig hittar du inte på FB.

Är inte alla pittar rynkiga?

Ja, men då är det inte pittar längre....
pittar är de där små mjuka sakerna som åker uppåt utifrån hur kallt badvattnet är.

Tycker jag.

Mugglan, hihi...näääee när jag hör pitt och snopp så ser jag de där små rynkiga och k*k och stake och andra mer svulstiga ord passar bättre på just de mer svullna...:
(hur kom jag in på de här banorna nu då?)