Svartsjuka över barn sedan tidigare?

Jag tycker inte alls att det är konstigt att man känner så!

Jag skulle själv inte vilja att min blivande man hade barn med någon annan, dels för att jag vill dela den upplevelsen med min man och att vi ska gå in i det med samma förutsättningar, men dels också för att jag inte vill att han ska vara bunden till ett ex på det sättet. Jag vill att vi ska kunna flytta vart vi vill och fira högtider och semestrar hur vi vill utan att behöva ta hänsyn till något ex och de barn han har med henne. 

Många tycker säkert att jag är självisk som tänker så här men jag anser att det är mitt liv och upp till mig att bygga det liv jag vill ha på det sätt jag vill. Jag vill helt enkelt inte vara bunden och anpassa mig till en tredje person som jag inte har valt.  Av den här anledningen har jag därför aldrig inlett något förhållande med någon som har barn, har det kommit fram att han har det har jag insett att han inte är något för mig och backat. Har man redan gått in i ett sådant förhållande får man dock kanske som ovanstående inlägg säger acceptera eller lämna. Men jag tycker ändå att man har rätt till sina känslor, bara man inte låter de ta över och förstöra äktenskapet eller gå ut över barnen på något sätt. 

Skrev nog det också tror jag. Håller med iaf, det finns inga ursäkter när vuxna tar ut sina känslor och problem på barnen. Jag blir så arg när peroner använder barnen som ett maktmedel gentemot varandra.

Jag vet verkligen vad jag vill med mitt liv  tycker det är viktigt att man tar ansvar för sitt eget liv och lycka och inte ser det som någon annans uppgift. Man väljer ju själv partner och vilken livssituation man skapar i förhållandet med den, gillar man inte att den personen har barn får man välja om man kan leva med det eller inte. Kärleken kanske är blind men det är därför vi har ett förnuft också