Det var förr i världen som borgerligt var enkelt. Nu är det många som har hela kitet med brudklänning och stor fest. Det enda som skiljer är ju om man vill ha med Gud i vigseln eller inte. Så jag tycker att du är modern, inte motströms. 
Man behöver ju inte berätta för folk vilken typ av vigsel det blir. Då slipper man kommentarerna kanske.
Behörig att vara vigselförrättare är
1. präst i Svenska kyrkan,
2. sådan präst eller annan befattningshavare i ett annat trossamfund som har förordnande enligt bestämmelserna i lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan,
3. lagfaren domare i tingsrätt, eller
4. den som länsstyrelsen har förordnat.
Äktenskapsbalken (1987), 4 kap. 3 §
Lagfarna domare är dock från och med 1 maj 2009 inte längre automatiskt vigselförrättare.
Att säga att en borgerlig vigsel är mindre värd är väldigt provocerande och lite elakt eller naivt kanske. Hur ser du på andra typer av vigslar i resten av världen eller är det bara just din tro som är värd något?
Det du säger om namngivning är ju också barockt. Det kyrkliga dopet handlar ju inte alls om namnet utan om att ta upp en person i församlingen. Barnet heter något redan innan det kommer till kyrkan.
Hur man vill fira sitt nyfödda barn är verkligen inte något hyckleri. Det är en lika stor händelse för både troende och icke-troende och det tycker jag att man kan respektera.
