I vått och torrt, under aftonstjärna och midnattssol...

Sonja: kram på dig. Låter som om du har det tufft just nu. *skickar över mängder av energi i form av härlig, men helt kalorifri, choklad*

Imorgon ska vi på VUL. Jag tycker att det känns otäckt. En liten röst inom mig berättar om möjligheten att vi kan få vara med om en helt fantastisk upplevelse, men den är väldigt liten och överröstas för det allra mesta av rädslan över att få höra dåliga nyheter.
Och den i sammanhanget ganska fåniga detaljen att jag tycker att själva undersökningen är otrevlig och för mig förknippad med enbart negativa saker (det mest positiva, eller snarare det minst negativa, jag har hört i samband med VUL är ju "Allt har kommit ut. Nu kan ni få åka hem.").

Hur var nu det där igen, man ska inte ta ut någonting i förskott?
*upprepar för mig själv: skärp dig*

Daa tänker inte ens försöka säga till dig att skärpa dig eller sluta noja. Även om jag önskar att jag kunde göra det och därmed får resultatet att du gjorde det också.
Men dina känslor är ju så naturliga som det bara kan bli.
Skickar en stor kram och lycka till imorgon. Tror och hoppas allt är ok.

Tack tjejer för en trevlig fika idag. Kul att få träffa Fru Bygg och Ella också.

Hinner inte sitta här mer nu och har därmed inte hunnit läsa igenom allt som hänt idag. Men förstår att Blommis behöver en extra kram idag.
Så KRAM

Förövrig är jag så glad idag för vi har haft en så himlans mysig dag idag, lilla familjen på minisemester.

Fina lilla familjen!

Tack tjejer för mysig fika igår! Så kul att träffa både stora, små och fyrbenta tjejer  

Daa, vännen! Jag kramar lite extra på dig här också, och önskar så innerligt att ditt bestående minne av VUL ändras idag. Om man med tankekraft och förhoppning kan påverka någonting  överhuvudtaget så måste det banne mig bli positiva besked idag, så mycket som jag (och alla andra) hoppas åt er!  

*kramar lite extra på Blommisen också*