I vått och torrt, under aftonstjärna och midnattssol...
Måste kännas härligt att få ringa och säga att de inte "behövs" längre
Måste kännas härligt att få ringa och säga att de inte "behövs" längre
Ring till mvc för att tala om att du är gravid så får du en tid för inskrivningssamtal. För jag antar att kliniken inte har nåt med det att göra?
Det låter som sprattel från bebis Så härligt!!
Sonja: MUMS vad gott med smörgåstårta!! *måste genast springa till köket och botanisera i skåpen*
Ja Leksi, hur gick dopet?
Angående det här med att bli klappad på magen; jag är också en kramig person och har inga problem med närhet men att bli klappad på magen uppskattar jag inte om det inte är Moa eller gubben som klappar. Vill liksom inte att folk ska klappa mig på magen, de gör ju inte det i vanliga fall så varför börja nu liksom? Intressant ändå att höra om andra kvinnors tankar och förhållningssätt.
Heloise: även om det är långt kvar till förlossningen är det ju bra att börja fundera så smått om hur man vill ha det. Som tidigare nämnts har Gudrun Abascal skrivit en jättebra bok om att föda (den heter "Att föda - en barnmorskas tankar, råd och erfarenheter). När vi väntade Moa pratade vi mycket hemma om hur jag "ville" att förlossningen skulle vara (ibland kan man ju inte bestämma hur den blir beroende på vad som händer) och viktigt för mig var att mannen visste hur jag ville ha det så han kunde föra min talan när jag själv inte kunde. Vi skrev också ett förlossningsbrev och det kändes skönt att ha gjort det (man kanske skulle skriva ett nytt nu inför november) för då får man verkligen fundera på hur man önskar att det ska vara. Jättebra att du redan börjat på din för vem vet, när det börjar närma sig kanske du har reviderat den efter att du pratat förlossning med din bm och läst mer.
Idag har jag varit på arbetsförmedlingen för att återinskriva mig. Den här gången fick jag träffa en jättegullig handläggare till skillnad från förra gången när jag nästan blev förklarad IQ fiskmås. Jag kommer ju endast stå till arbetsmarknadens förfogande i två månader för den 18 oktober går jag på f-ledighet, om jag inte blir sjukskriven för foglossningen. Det var så skönt när hon sa "då håller vi handlingsplanen så enkel som möjligt eftersom du bara ska vara tillgänglig i två månader".
Japp, det kan kännas i v.5. Det låter som fogarna som börjar luckras upp. Känns det som "mensvärk" så är det livmodern som börjat växa.
Ja otroligt härligt! I vintras kände jag mig riktigt nertryckt i skorna, så ska folk inte behöva känna!
Bra att du beslöt dig för att vila i bilen! Lyssna på kroppen för den talar om för dig vad du ska göra.
Jag tycker det låter som fogarna som börjar luckras upp. Hoppas att det stabiliseras så du slipper foglossningen sen. Jag kan knappt röra mig efter dagens utflykt till AF och sen en liten promenad i väldigt långsam takt med Moa och mannen.
Min erfarenhet är att man ska försöka skifta mycket mellan att sitta, ligga, gå och stå. Inte så lätt kanske att kunna ligga ner på jobbet dock....skulle det fortsätta så här så kan jag varmt rekommendera att använda stödbälte och värmedyna/vetekudde när du kommit hem på kvällen.
Som tur är har jag inte lika ont varje dag, beror på vad jag gör. Hoppas bara det inte eskalerar.