Partner inte bjuden

tack! vad skönt att jag inte är ensam om att bli irriterad. Jag har nämligen alltid sett till så att min bror ska förstå att hans fästmö alltid är medbjuden när det gällt studenten etc men hon har valt att inte komma för att hon har haft andra grejer på hemmaplan. Det skulle vara en annan sak om min pappas famlij inte tyckte om min pojkvän men så är inte fallet. Han kommer bättre överens med min fars sida än vad min styvsysters pojkvän gör och han är inbjuden.

ja.. det är ju två månader kvar innan bröllopet så jag har ju ett tag på mig at bestämma mig.

Det är väll självklart att jag också kan ha kul utan min pojkvän. Men nu har min styvbror träffat min pojkvän lika många gånger som jag har träffat hans blivande fru, tyvärr kan man räkna det på två händer åt bägge hållen, men de har träffats.

Hade de inte träffas eller inte tyckt om honom hade jag inte tagit det på samma sätt.

Förmodligen kommer jag BARA att känna min styvsyster och pappa och hans fru.

Sedan vet jag inte hur festen kommer att bli då detta är första gången jag är bjuden på en av deras stora dagar.

tack tessthemess och minimis! ni sa eran åsikt på ett schysst sätt :)

Det är som sagt ett tag kvar.

Så, jag har bestämt mig för att gå. För att svara på vissa frågor så har jag och min pojkvän varit ihop i snart två år och vi har bott ihop i mer än ett halvår då vi gick på samma skola. Vi är ett väldigt etablerat par i våra vänskapskretsar för att vi är söta, trevliga och sociala. 

Han har accepterat att han inte är bjuden men blev ledsen såklart och jag skiftar fortfarande mellan ledsamhet och accepterande.  Såklart kan jag ha kul utan min partner men det är väll också självklart att jag vill ha honom med på en sånhär stor och romantisk tillställning där jag kommer känna typ fem personer utav alla som är bjudna. Sen tillkommer det faktum att jag ALLTID till de större tillställningar som jag har haft som student etc. har bjudit min brors flickvän men att hon själv har valt att inte komma.

Så nej jag har inte kommit över det än men jag får hoppas på att jag får det trevligt ändå om man får vara så självisk;)

Jag har hört av mig och sagt att jag inte vill sitta i ett hörn med gamla tanter och gubbar som jag inte känner och att jag inte heller tänker sitta vid något himla barnbord. I och med att jag är lillasyster i bonusfamiljen så är det lätt hänt att de ser mig som liten trots mina 20år.

Tack alla som svarat och gett mig olika synvinklar! Min etik är inte ändrad men man vill ju ändå vara med och visa sitt stöd.