Partner inte bjuden

Jag hade skitit i etikettsboken.herregud.

Jag har bjudit en vän men inte hennes kille.

Jag hade blivit jätteirriterad om min fästman blev bjuden på bröllop, men inte jag! Platsbrist? Man väljer väl lokal efter antalet gäster? Eller vi gjorde det iallafall...

Personligen hade jag inte gått på bröllopet om inte min respektive skulle vara bjuden. Men du kanske kan prata med din styvbror?

Förstår det där med platsbrist alt. pengabrist men inte tusan klyver man väl en massa par för det! man väljer vilka par man helst vill närvara o sen bjuder man HELA det paret! Flera av mina vänner har pojkvänner/fästmän jag aldrig sett men nog tusan kommer vi bjuda dem ändå, är de ett par så är de! Sånt får man acceptera eller inte bjuda alls...

Jag skulle ringa o säga precis hur det ligger till, att det inte alls känns lockande att komma om man ska komma själv. Passar det inte så skit i att åka!

 

(Elak som fan låter jag men jag skyller på att jag är hungrig och dessutom TÅL jag bara inte såna där fasoner!)

Jag instämmer med tidigare som menar att det inte alls är schysst att klyva par. Precis som Niini har vi bjudit flera respektive som vi aldrig träffat, men det ingår liksom i dealen. Däremot känner jag nog att du bör strunta i vad etikettsboken tycker och tänker, och följa din egen känsla i stället. Vill du gå på bröllopet och känner att det vore ok trots att din pojkvän inte är bjuden? Då ska du självklart gå!! Skulle det mest kännas konstigt och fel att gå dit ensam, tja, då är det inte svårare än att du står över. De har åsidosatt etiketten - då finns ingen anledning i världen att du skulle hålla på den

tack! vad skönt att jag inte är ensam om att bli irriterad. Jag har nämligen alltid sett till så att min bror ska förstå att hans fästmö alltid är medbjuden när det gällt studenten etc men hon har valt att inte komma för att hon har haft andra grejer på hemmaplan. Det skulle vara en annan sak om min pappas famlij inte tyckte om min pojkvän men så är inte fallet. Han kommer bättre överens med min fars sida än vad min styvsysters pojkvän gör och han är inbjuden.

 

ja.. det är ju två månader kvar innan bröllopet så jag har ju ett tag på mig at bestämma mig.

Jag tycker inte man ska göra så. Det är ju bara fult gjort. Jag menar, om man vet om att ens vän, syster, bror etc har en partner sedan ett bra tag tillbaka så tycker jag att det är självklart man bjuder bägge två och inte bara den ena! Platsbrist? Pöööhh!!

Jag skulle inte göra så själv, dvs splittra på ett par och jag skulle tycka att det var tråkigt att vara bjuden själv men jag skulle inte ifrågasätta värdparets motiv eller bli arg på dem.

Om jag kände många på bröllopet och verkligen ville gå så skulle jag givetvis gå själv. Jag klarar av att ha roligt på egen hand. Om jag tyckte att jag skulle ha roligare hemma med min man än att gå på ett halvroligt bröllop så skulle jag tacka nej.

 

Håller med. Vi splittar inte på par ,även om vi skulle vilja då vissa gäster vi hellre hade velat bjuda har fått strykas pga partners vi aldrig har träffat. Men skulle jag bli bjuden på ett bröllop (förutsatt att de inte känner eller har träffat min partner) skulle jag gå själv. Vi är tillsammans, men vi sitter inte ihop! Jag är även helt kapabel till att ha roligt utan min man, tänka sig!

Det är väll självklart att jag också kan ha kul utan min pojkvän. Men nu har min styvbror träffat min pojkvän lika många gånger som jag har träffat hans blivande fru, tyvärr kan man räkna det på två händer åt bägge hållen, men de har träffats.

Hade de inte träffas eller inte tyckt om honom hade jag inte tagit det på samma sätt.

Förmodligen kommer jag BARA att känna min styvsyster och pappa och hans fru.

Sedan vet jag inte hur festen kommer att bli då detta är första gången jag är bjuden på en av deras stora dagar.

Jag skulle gått om jag var du. Det är inte av illvilja dom inte har bjudit din partner utan det är av antingen plats eller pengabrist... eller både och? Personligen tycker jag att det är fånigt att behöva bjuda partners... på ens bröllop skall man få välja sina gäster själv. Det är ju ändå en superpersonlig grej det där med bröllop.

Saying all that så hade jag personligen försökt att bjuda par om det gick... men alla brudpar har ju sin gräns nånstans.