ledsen igen... (ganska långt blev det)

TS: jag förstår precis din situation. Jag var bara 18 när jag och min fästman förlovade oss, han var då 19 år. Vi hade känt varandra i två år och visste med hela hjärtat att vi ville och skulle leva med varandra resten av livet. Precis som ni fick vi lite gliringar från både vänner och familj att detta var väldigt tidigt och att vi inte "hade levt klart vårt unga liv än". Kan nu meddela att detta är fem år sedan och att vi nu ska gifta oss om en månad :)

Jag funderar på hur ni känner för en lång förlovning? Är det så att ni vill gifta er ett år efter förlovningen, eller vill ni vänta en tid med detta? Det kan vara så att din pojkväns mamma snarare tänkter på giftermålet än förlovningen och att hon tycker detta kommer väldigt tidigt. 

Oavsett vad er familj säger; följ ert hjärta. 20 år är inte så ungt som många tror, det finns många mognadsnivåer i det här livet, och den skalan följer inte nödvändigtvis ens ålder proportionerligt.

Lycka till med allt, hoppas det löser sig snart för er!