är jag fånig angående detta lr?

Nu när jag har lugnat mig lite och funderat så är det egentligen inte förlovningen som är där irritationen ligger. Visst jag tycker att det känns tråkigt att vi inte kunde fått vara förlovade iaf 2 veckor innan de förlovar sig, men fine jag överlever det... 

Men det är när de väl tänker lägga sitt bröllop. Hon säger att det är nästa höst alltså 2011 som de siktar på men de kan inte undvara oss 2012 när vi ändå förlovade oss innan dem och klar gjorde att det var "vårt" år. Det känns åter igen som att vi är 5 och 7 år gamla och min syster kan inte unna oss 5 minuter i centrum... det är så jag känner det iaf.

Yarrow: tyvärr så är min syster ganska så egoistisk när de kommer till att synas och höras. Hon har alltid rätt (oavsett...) så att prata med henne nu känns inte särskilt bra speciellt inte nu när jag fortfarande känner mig lite ledsen över det hela.

Så det är väl därför jag känner att det är viktigt för mig att våra bröllop inte ligger alldeles för tätt inpå varandra. Det jag tycker är fel är att min syster säger att de tänker gifta sig 2011 och det gör mig absolut inget men att de då låter oss få gifta oss 2012. Trots allt så var vi ju först ut att förlova oss och vi tala om med en gång vilket år vi planerar till. Så jag tycker att hon faktiskt kunde respektera vår önskan 

Och hade situationen varit den omvända så hade jag försökt att låta min syster få det år hon bad om. Det handlar ju om att ge och ta och inte bara ta och ta och förvänta sig att alla ska acceptera det. Förr eller senare så är det någon som exploderar. I detta fall jag.

Men Rufsas, det finns de omständigheter som gör att en kommunikation ex. syskon sins emellan är omöjlig och som kanske endast kan hjälpas med en terapeut. Alla familjesituationer är inte lyckliga även om man kanske skulle önska.