Livets toppar och dalar

Sweet, helt ritkigt! Bra skrivet där!och detta med prestationen, det är väl för att folk älskar att berätta om duktiga kvinnor som fött snabbt, utan bedövningar och gärna helt själva, utan någon som helst hjälp. Helst på hallgolvet, skrattandes medans bakar sockerkaka och pratar i telefon, broderar korsstygn och kör lite yoga.Sedan, väl hemma, så sköter mamman barnet så naturligt men låter ändå pappan vara med på sitt sätt och sina villkor och kan släppa kontrollen och bevisar att de inte är några rabiata hönsmammor med ägandebehov. Det visar de vidare ännu mer prov på när de får alla besök, för då får alla som vill när de vill hålla barnet utan knot fårn modern.. Hon bjuder på hembakat och svänger ihop lite mat, fin i sitt rutiga förkläde, lika smärt som innan-om inte mer.. Och öm, det är hon bara i den milda blickan, icke på något annat onämnbart ställe.Hon ammar självfallet på regelbunden basis, men inte så barnet blir bortskämt och endast när matbehov föreligger. Sugbehov och snuttande tramsas icke med och sover, det gör barnet sött, alldeles ensam i sin egen hembyggda vagga-den har modern gjort redan i träslöjden, eftersom hon alltid vetat sitt kall-att bli en god mor.Själv sover modern nästan inget, ty hon stiger varje morgon upp första v alla och lagar en kunglig frukost åt sin man och njuter den själv stilla medan hon ser -med samm ömma blick på sin make. I tystnad givetvis, så han får njuta sin tidning ifred, innan en krävande arbetsdag tar sin början.Under dagen städar modern undan, bakar matbröd, putsar fönstren och tvättar tvättkorgen tom.Alltmedan hon soligt och varmt trallar med sitt lilla barn-som nöjd och rosenkindad ler från filten på golvet.När maken kommer hem, står middagen precis severad-hemlagad såklart.De umgås i trevnad runt matbordet och Far leker en syund med den lille. Sedan stökar mor undan i köket, badar sin knubbigaavkomma ibaljan-självklart fortfarande trallande. Barnet somnar sedan, rofyllt vaggad, och vid var sida av bädden står far och mor med huvudena ihop, blickande ömt på varandra och sitt underverk.Någon dator, har kvinnan inte och inga kvällskonjaksdrickande trådvänner heller.Stackars jävel!

F*n, man ska helt enkelt inte läsa så mycket. Jag har nån jädra barnbok här hemma där jag råkade läsa att barn som vaknar och gråter på natten ofta är dom barn som känner sig otrygga och ignoreras när dom gråter på dagarna. Televinken vaknar och är ledsen någon enstaka gång på natten och jag tycker verkligen inte att jag ignorerar honom på dagarna men ändå känner jag mig som världens sämsta mamma och kan inte låta bli att tänka på den där j-a meningen så fort han är ledsen någon natt. Gah!

Kladda själv kan jag absolut ... och är rätt bra på det men har inga andra större erfarenheter ... så är det ju, ALLA andra har ju barn och det har inte jag varpå vissa ämnen kan jag inte alls relatera till.