Livets toppar och dalar

Klockarbol: Skönt att det inte var någon spricka. Hoppas foten blir mycket bättre SNABBT. Tryckförband och kyla brukar vara bra...

Tinga: Usch, två år av matproblem. Det är ju faktiskt så länge. Återigen så måste jag säga att jag tycker att du och maken gör ett fantastiskt jobb! Jag tänker på det när jag matar lillkillen, och han "krånglar" litet, att  jag har inget att klaga på egentligen. Han äter med god aptit, så skit samma om han avverkar tre-fyra klädombyten per dag.

Övriga mammor i föräldragruppen undrar förresten hur jag kan hålla mig så lugn när han kladdar så mycket

Kanske är något med det alltså... Vi borde kanske instruerat P att han skulle slita sig från Nenne och Pricken tillräckligt länge för att sms:a Telis?

Jag HOPPAS i alla fall att det är något sådant, för alternativet är att Nenne fortfarande ligger med värkar, och nu måste det ju börja bli väldigt jobbigt för henne....

Hihi

Telis: Jag stryker definitivt bort kladd från hakan med skeden. I övrigt försöker jag hålla borta händerna från matskålen (svårt ibland) men han får ta med skeden, och han får också kladda med mat som spillts på brickan framför honom. Så på något vis så hålls kladdet för det mesta från väggarna, och begränsar sig till golvet, honom själv och mig Och jag kväver mina suckar, tänker att det går att tvätta och är vääääldigt glad för min spray-flaska med Vanish.

När jag behöver litet "paus" från kladdandet så får han dricka vatten. Håller honom lugn så man kan torka bort det värsta kladdet innan det hamnar ööööverallt.

Sen har jag också upptäckt att skumtvättlappar är grymt bra att torka kladdigt ansikte och händer med. En bunt är upplagd i köket

Och sista knepet är alltså att ta ett djupt andetag, tänka på Piff och Puff och vara väääldigt tacksam att mitt barn i alla fall får i sig mat, även om en tredjedel hamnar utanför

Var det inte diskussion för några månader sedan om förlossning. Tror det var Mugglan som sa att många män som pratar om sina fruars/sambos förlossningar nämner saker som att "nej, hon hade inget smärtstillande, inte ens lustgas" och liknande samtidigt som de låter mäkta stolta. Som att det faktiskt är en större prestation om man föder utan smärtstillande, alltså...

Vilket det ju _inte_ är...

Jag tycker själv att jag var betydligt bättre på att vara gravid än på att föda... Å andra sidan så sa läkaren som hanterade sugklockan (han kom upp och pratade med mig på BB dagen därpå) att det var ren och skär otur att lillkillen inte var färdigroterad, och att handen låg i "stålmannen-pose". Högst osannolikt att det skulle hända igen, och inget som på något vis berodde på något jag gjort/inte gjort. Så jag får väl helt enkelt lita på det...

Men jag förstår att det måste känts otroligt läskigt att "tappa kontrollen". Jag hade faktiskt väldigt god hjälp av maken där, han hjälpte mig rent fysiskt när jag var jättetrött och glömde att jag skulle böja mig framåt vid krystvärkarna, Och sedan visste ju han, till skillnad från BM, hur jag skulle peppas bäst. Tror hon tittade litet snett på honom ett tag, och undrade vad han var för en knäpp en, för det var kanske inte riktigt det vanliga (?) "du är så duktig, det här klarar du"... Mer "men kom igen nu då, kan du inte bättre"-stilen (japp, jag måste ALLTID överbevisa detta påstående!)

Möss är lustiga, de är söööta när man ser dem springa ute i stallet eller så. Men inte ett dugg söta om man ser dem inne i köket

Hittade versen jag nämnde förut...

Hon var en smart och skicklig yrkeskvinna .
för sina barn en rar och ömsint mor,
hon var het och eldig älskarina,
och hade svarta högklackade skor.

Hon var en representativ värdinna ,
bjöd sina gäster på flott meny,
hon var en mycket duktig,huslig kvinna,
som kunde knyppla,sticka,virka och sy.

Nypermanentad var hon jämt i håret,
välsminkad och med smärt figur,
hon hade maten färdig vid fyrasnåret
hon tränade sin kropp i ur och skur.

När hon kom hem sent efter joggingrunda,
då såg hon till att hennes hem blev rent,
efter familjen plockade hon undan,
hon märkte knappt att det jämt blev sent.

I fönstret hängde nystrukna gardiner, 
och sina blommor hade hon skött om.
Hon hade gjort en marmelad på mandariner 
när ambulansen kom......

GRATTIS till Nenne och P!!!

Fick Nennes sms vidarebefordrat av PB, och när jag läste om uppvaket så snurrade tankarna en del...! Precis som september så vet jag ju att man kan behöva sövas om moderkakan ska tas ut (enligt vad de sa till mig så beror det på hur mycket blod man förlorat om man måste söva eller inte). Men det kan ju också blivit snitt. För det var mycket bebis som skulle ut ur liten Nenne, helt klart!