Livets toppar och dalar
Jag börjar med att skriva, så läser jag ikapp sen . här kommer ett inlägg om mitt jobb, scrolla om ni tycker det är tråkigt...
Jag jobbar idag som säljassistent på ett företag. Mitt jobb har stått tills stor del av att assistera vår Key Account Manager (som även jobbat som resande säljare) assistera alla övriga resande säljare, ordermottagere, ansvarig för telefonväxel osv. Det är ett ganska litet företag som det har gått ganska dåligt för med mycket uppsägningar, och då har allehanda arbetsuppgifter delats upp på oss som är kvar. Nu har det vänt och det går riktigt bra för företaget, vilket är jätteroligt och någon som vi alla på företaget har kämpat för, men vilket så klart leder till att arbetsbördan har blvit högre. Framför allt för mig då, som har ansvar på alla order osv. och vår KAM som även jobbar som säljare har blvit tvungen att vara ute mer på fältet och sälja och då jag fått stötta honom mer och mer. Detta har lett till att jag helt enkelt har haft mer arbetsuppgifter än jag klarade av att hantera.
Tillslut har iaf. min arbetssituation blivit outhärlig och jag kände bara att jag inte orkade mer. Ungefär samtidigt så han som jobbat som key accont sa helt plötsligt upp sig!
vilket var jobbigt på 2 sätt, dels så är han en bra person som jag jobbat otroligt bra med och trivs med. Sen att det berör mitt arbete otroligt mycket. Detta blev tillslut lite mer än jag klarat av att hantera, för mycket jobb tillsammans med oro. En dag brött jag ihop på jobbet (som jag berättade här i tråden). Gick in storgråtandes till chefen och sa att jag orkar inte mer!
Han lovade mig avlastning och vi pratde fram olika lösningar, det hände inte jätte mycket med lite (vilket visade sig vara en början,men det jag behövde då var en drastiskt förändring), i ett av de mötena jag då hade med chefen och en tjej från ekonomin (hon som avlasstat mig) kom det fram att jag skulle få mer att göra i och med att den här killen slutar inom 1 vecka! (jag visste ingenting om att jag skulle få mer jobb pga det. jag hade förstått det men ingen hade sagt nåt).
Jag var så sjukt besviken och arg, vi har ett möte om att jag har för mycket arbetsuppgifter och jag fick då höra att jag skulle få mer!!! Det gick en vecka och jag beslutade mer och mer att säga upp mig för att komma därifrån.
Men så kom chefen in till mig en dag och sa att han tänkt fram och tillbaka på hur vi ska lägga upp arbetet med våra storkunder. och han tyckte det var viktigt att en person skulle ha huvudansvaret. och då ville han erbjuda mig det! Han poängterade flera gånger att OM jag vill det så skulle de SJÄLVKLART plocka bort andra arbetsuppgifter ifrån mig och jag skulle få tid att koncenterar mig på våra storkunder. samtidigt som han inte tycker att det är en heltidstjänst,jag ska alltså behålla delar av det jag gör idag) En stor chans för mig och jag är jätte glad och smickrad för förtroendet, samtidigt som jag är livrädd (klarar jag detta?)
Jag sa nog inte så mycket, mer än jag tyckte att det lät bra. Han ville då gå ut med det till alla på företaget så att alla visste vad som gällde. Det gick en vecka, den tidigare säljaren slutade och jag sitter helt plötsligt själv och bollar med kunderna. Chefen meddelade inte nånting till någon att jag tagit över. Efter en vecka till påminnde jag honom om det, och då sa han. Ja men jag gav dig ju betänketid och du skulle återkomma till mig. (inget jag uppfattat) men vad fan tror han, jag jobbar ju för fullt med dessa kunder varje dag nu! Men okej då informerar jag om detta på fredag sa han då! Detta var i fredags, och tror ni han sa nåt? Nej! nu är han på tjänsteresa en vecka.
Anledningen till att jag vill att han ska gå ut med att jag tagit över arbetsuppgifterna är flera. Dels så behöver jag det för att fatta hur stort kliv det är för mig 
Men framförallt för att jag nu tex. måste ställa krav på våra inköpare och lagerpersonal. och vet de inte om varför så blir det svårt. några på kontoret är sura, för att jag inte har telefonen längre. och kunderna vet bara att jag ska ta hand om detta så länge tills de anställer någon ny. vilket även där sätter mig i en svårt situation.
Summan av allt är att jag fortfarande tvivlar, är jag företagets nya Key Acconut Manager? -jag vet fortfarande inte var min titel är. Jag vet inte vad som förväntas av mig idag och vilka krav jag har på mig.
varför vill han inte gå ut med att jag har ansvaret nu? OM jag bara får klart för mig vad som gäller och har hänt. Har jag gått från säljassistent till KAM, så ska jag ju definitivt löneförhanlda, men har inte haft läge att gjort det än eftersom att jag inte vet!
Tänk på att allt detta änder sammtidigt som jag mått psykiskt dåligt, mest pga. att jag inte tycker om mig själv och har en självbild som är i botten.
Jag VET att jag måste prata med chefen och lösa det här. Men jag VET också att när jag gör det kommer jag mesa och säga. Jag förstår om ni inte har det klart än och ingen vet vad som händer osv.
*postar här*
