Inlägg från: passionsblomman |Visa alla inlägg
  • passionsblomman

    Livets toppar och dalar

    Mina gäster har åkt nu. Jag är trött och så kännerjag mig lite irriterad. Som jag ofta gör när jag haft släkt omkring mig.
    Det finns alltid en massa saker som liksom kleggar runt i familjebilderna.
    Som att sambon har en syrra som jag tycker är jäkligt bortskämd och som alltid behöver alldeles särskild plats för just sina barn. Så att DE ska styra hur JAG ska ordna det när VI bjuder på fest.
     
    Man kan inte sitta vart som helst vid bordet.
    Rummet man tilldelats att sova i duger inte utan man försöker manipulera om allting efter egen pipa.
    Man behöver ett mellanmål till just sina barn fast de ätit för tre timmar sedan och förrättsplocket ska fram inom en halvtimme.
    Man vill plocka äpplen från ett annat träd än de träd jag erbjudit-och att man ens ska plocka frukt härifrån tar man för givet osv.
    Vart och ett är ju allt bara skitsaker, men sammantaget blir jag riktigt tjurig och plötsligt finns det som av en händelse vare sig mellanmål eller valfrihet runt var man ska sova.
    I synnerhet inte som den ena sjuåringen högt påpekade "FY vad STÖKIGT!" när vi gick husesyn. Sedan var hon rökt i mina ögon. Hon blev inte populärare när HON skulle bestämma vart alla skulle sitta.

    Jag vet inte, men jag tycker faktiskt att en sjuåring som åt för tre timmar sedan kan vänta tills maten kommer fram för alla.
    Jag älskar att ha huset fullt, men jag låter inte enskilda individer ta upp hur mycket space som helst och mina gäster bestämmer inte hur det ska vara hos mig. Särskilt inte barn.

     
    /ärkebitchen 

  • passionsblomman

     


    fru AM skrev 2010-09-12 19:09:21 följande:
    Men PB: Vilka hemska gäster! Kram på dig - du är ingen bitch, du reagerar bara helt normalt!

    Tack AM!
    Nä det är egentligen mer syskon än gäster känns det som. Syskn som det ALLTID är lite särskilt med. Förut för att hon minsann fick tvillingar så JÄVLAR vad mycket hänsyn det behövdes. Nu är hon separerad så nu är det ju SÅ SYND om både henne och barnen.
    Sorry, jag låter inte barn bestämma i mitt hus för det.
    och jag flyttar inte om alla andra från deras sänar för att hon behöver en dubbelsäng "jo för nu MÅSTE barnen vara hos mig och de ska sova typ PÅ mig, det är det enda de accepterar just nu" Jo, men du har fått en egen 1,20 säng och dina två barn en 1,40 madrass på golvet. Jag lägger inte två tonårspojkar på den istället. Dessutom har jag lovat min son att soa ihop med storkusinerna i det rummet och ounkt slut.

    Sedan blev det slutligen så att det lades ytterligare en 80-madrass bredvid 1,40 madrassen så att hon kunde ligga på dessa två med sina barn på var sida om sig. Då muttrade hon om att lägga sig ute på röda soffan istället...
    "Fjäska lite för PB så får ni mellanmål tror jag"
    "Nä det får ni inte, men ni får mat om en halvtimma."

    Jag avskyr sådant där, när man ska stå och göra lite egen mat i FÖRVÄG till ganska stora barn. Det är inte första mamman. Ibland undrar jag om folk fattar hur myket att äta som hela tiden erbjuds svenska ungar? Undra på att de kan kosta på sig att "inte tycka om" ditten och datten Eller att säga "jag är mätt". Fan, lite hunger är väl bästa förutsättningen för en middag? Eller är jag en galen sadist?

  • passionsblomman

    Kängu, åh men GIVETVIS!!! Det är ju ett LITET barn vi pratar om då! Men sjuåringar!

    Och barn som kanske kan bli jätteblyga och allt vad det är, dem kan man ju för tusan inte bordsplacera långt ifrån sina föräldrar.
    Men märk väl att smama mammma som nu måste styra hela pleceringen av allting förr-när ungarna inte åt själva än, dirigerade ut oss andra (so själva hade små barn) att "ja PB , du kan sätta dig där bredvid K och mata henne, så tar farmor och matar E"

    Jo, för hon själv "kunde ju behöva lite avlastning, så det gäller att passa på när vi är många"
    "Du- du får mata dina barn själv-jag har en egen unge att mata." Jävla ego!

    (Gissa vem som förresten alltid alltid alltid redan bokat upp sväronen på barnvakteri, aldeles oavsett när vi frågat? Särmor flyttade ju för fan hem till dem ett par månader när flickorna födde, Oj vad konstigt att de har separerat....)

    Nej USCH! Jag är alldeles för egnsinnig för att låta mig drillas till vare sig det ena eller andra.

  • passionsblomman

    Shit vad jag klagat på den där stackars lillsyrran nu! Men jag tycker verkligen det är så konstigt att man liksom ska ändra konceptet jämt.

    BS förresten, om det är vaxpropp av PB-dimensioner, så räcker det inte med Revaxör en kväll. Min mamma droppade det i mitt öra under åtminstone en vecka för att mjuka upp och det var för att ens kunna åka till doktorn och spola utan att göra illa örat för mycket.

    Kör Revaxöret flera ggr till ock åk sedan till doktorn, inte minst för att kolla att allt kommit ut. Jag avstår från att beskriva de otrevligeheter som i oanad storlek kom ut ur mitt lilla flicköra.

    Hälsa Iris att tant PB har sagt att tar man Revaxöret så går allt jättebra!

  • passionsblomman

    BS, såg du mitt Revaxör-tips?

    Ni behöver inte hålla på och skölja ur det heller. Låt det vara kvar, det som inte rinner ut i bomullstussen.
    Droppa i, bomull, sova, sedan bara vanligt liv till nästa kväll. Det där är inget man bara löser upp på en dag eller två.

    *stackars lilla Iris*

  • passionsblomman

    Oupsie, Så ungefär har jag sagt till min sambo att läget är med ffa det tjejnamn jag har ifall det någonsin skulle lyckas för oss. Runka i en burk några gånger väger inte lika tungt som min resa genom allt det här. Så är det bara. Vad andra anser om att "man är ju två om det hela" skiter jag ärligt talat fullkomligt i.

  • passionsblomman

     


    nennesjuttioåtta skrev 2010-09-12 22:26:07 följande:
    min syster kommer hit, så vi ska nog klara oss. Tycker mest synd om P som kommer längta hem NÅ JÄVULSKT! Och när han är hemma igen har Pricken börjat krypa

    Vaddå? Här har jag mssat märker jag. Vart ska P åka och när och hur länge?

  • passionsblomman

    Parnassia, jag hade blivit ledsen jag med.
    och vad mera är; det är i mina ögon HELT obegripligt hur man frivilligt kan avstå från att ha dig med i sitt sällskap. Du kvalar lätt in på "bland de trevligaste tjejer jag träffat" Så det så. På riktigt.

    För övrigt har jag gärna trådträffar oftare än släktträffar, om PB själv får välja. Det är mycket roligare med er.

    (Jag avskyr inte sambons släkt, men shit vad mycket roller och beteenden som liksom är invanda sedan evigheter. De kommer liksom hit och hör vad vi säger men säger sedan, "ja fast nu gör vi så här istället" och så gör de så som de själva vill.)

Svar på tråden Livets toppar och dalar