Livets toppar och dalar

Hurra för ny tråd så här i hällregnet!

Ore, vaddå då? Hur går er matdiskussion? Angående antalet mål lagad mat menar jag. Vad är det de tycker och vad tycker du? *nyfiken*

Snaily, jahaaa! Då klarnar det!

Apropå klarna: det verkar som om du ska planera utomhusgrejor måndag-tisdag och sedan  gardera med blandade alternativ....(kollade just tiodygnsprognos på nätet) men idag verkar värst. Både hos mig och dig.

Inte så kul. Men du får väl tänka djurvänligt - nu klarar sig kanske vinterfodret för kossorna. -Hjälp *duckar för Snigelkroken* Jag vet klen tröst...

Här har jag fått storstryk av sonen i Fia med knuff och nu ska vi läsa Harry Potter *får jättelång arm när sonen släpar mig från datorn*

Vickan, SKIT med mjölkstockning! Fy för den lede!

Snorkis, oj ja den var fin! Ser ju ut som en Dahlia nästan!
Jag vill också komma till "plantera egna grejor man själv valt och vill ha" i trädgården, men det är mycket annat pengarna behövs till först.
Och Slingerkrassen jag sådde som skulle täcka alla rosbågarna vid entrégången, de blev inget slinger av alls! De är små låga ruggar, så jag tror de stoppat fel frön i påsarna (det STÅR slingerkrasse på påsarna, jag har sparat dem) Eller så gjorde torkan att de höll sig så nära marken de kunde...

Dagliga rapporter är på sin plats nu ja! Jag förstår att du är less. Och att du inte vill höra om hur det skulle kunna bli värre. Det är klart det kan-det kan det alltid! Oftast nöär man verkligen inte tror att det kan det. Men att försöka förklara DET är ju både onödigt och omöjligt. Det du NU upplever skulle heller inte gå att föreställa sig i förväg. Trycket inuti, på alla organ, tröttheten och alltihop.

Trösten är väl att det tar slut snart. Vad som sedan tar vid, vet ingen förrän ni är där.
Det kan bli lugna gatan, med långa sovpass och nöjd bebis utan agknip, ingen mjölkstockning osv osv.
Eller inte. Det lär ni bli varse.

Vilket datum har ni nu då egentligen? *teflonminne* du har väl inte gått över än va?

Snaily, länken tror jag var en väldigt väldigt arg katt. Min son blev alldeles förskräckt. Så har han aldrig sett någon av våra.

Koko, ja jag skulle nog inte känna mig som en förstföderska, men UJ vad länge sedan det är nu, det där dygnet, med allt det innebar! Och inför en anrda förlossning tycker jag allt det vore på sin plats att jag skulle få lika mång besök hos BM som en som aldrig upplevt det hela förr. För saker och ting i vården ändras ju faktiskt, och själv har man också ändrats.

Idag skulle jag förmodligen ha ett HELT annat fokus på siffror, värden och allt som kan signalera att något är fel. -Tyvärr, jag var befriande avslappnat till allt sådant förra gången. Och jag minns inte mycket av upplägget innan, så i den bemärkelsen är man ju ny igen.

Nej, verkligen inte.

Var ÄR Nenne egentligen?

Mugglan, efter det där snigelmedlet-har du sett några andra levande varelser alls i trädgården sedan?