Fru Bygg: himla trist med sådana attityder från gubbarna!
Kursen hos Blommis låter toppen, tycker jag.
Bruttan: Och vilken fin liten kompis. Det kan inte vara lätt att vara liten, när man har så mycket mage att ha ont i.
Flamman: tufft med så intensiva dagar. Ha en fin kväll. Kram.
Jag har inte helt och fullt bestämt mig för hur jag ska rösta. Det lutar åt att det kan bli tre olika partier.
Vet inte om min dag på soffan har gjort att jag känner mig bättre alls, men tvillingarna verkar tycka att det har varit mysigt, för det har småsparkats och duttats därinne större delen av dagen.
Som mest inne i min deckare och som mest nedgosad i mina kuddar hörde jag hur det ringde på dörren. Bestämde mig för att jag inte orkade och inte ville visa mig såhär, så jag låg kvar. Efter någon minut, kanske 2-3, ringde det igen. Tyckte det var märkligt, men hasade mig ner och öppnade dörren. "Oj, vad du skräms" blev den spontana kommentaren från främlingen på farstubron. De undrade om vårt släp var till salu, vilket det inte är eller kommer att bli. Tyckte fortfarande att det var märkligt att de stannat så länge efter första ringsignalen.
Maken kom hem en stund senare. Han hade mött dem när de fort körde ut från vår gård, men de hade inte tagit någon notis om honom fast de såg att han svängde in. Det tyckte han var konstigt.
När vi lade ihop våra intryck började jag undra om de velat försäkra sig om att ingen var hemma och det var därför de stannat så länge fast jag inte öppnade. Jag borde kanske låta bli att undra vad deras planer hade varit ifall de kommit fram till att ingen var hemma.