Men alltså, tänk om ägget trillar lös när du skumpar omkring på hästryggen Ninnis? Eller kan man leva som vanligt? Just ridning är ju lite speciellt. Eller jag kanske har fel, blandar ihop med nån annan högrisksport 
Det kanske var sån där amerikansk wrestling som inte var att rekommendera 
Låter som en god idé! Rid lätt min vän och stå i fältsits när det är dags för galopp. Och fall INTE av!!
Det var ju för väl att du slutat med wrestlingen 
Kräks på du Villemoa. Jag förstår din frustration. Nu på sluttampen så brukar man va mäkta less på alltihop. Just att man sover så dåligt på nätterna gör ju att all ork och all gnutta god humör bara försvinner. Kram från mig! Nu är det inte länge kvar. Häng i!!
Nu fick jag samtal från verkstan. De har inte kommit underfund riktigt vad som är fel med min bil, men de måste ev byta katalysator... De vet inte riktigt... Nu är de uppe i 500 kr för jobbet (ex moms förstås) med felsökning, och en ny katalysator kostar 1100 ex moms, sen jobbet på det. Min make håller på att gå upp i atomer!!Samtidigt blir det svårt att sälja en bil som inte gått genom besiktninen och har körförbud om två veckor. Då får man inte många kronor för den bilen misstänker jag.
Gaaaah, jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag HATAR bilar och bilreparationer 
Och maken blir helt rabiat, precis som att det är MITT fel. Och gapar att "varför måste jag hålla på med detta, fixa själv" Med det menar han att ringa och komma överens med bilfirmorna och grejja. Men hallå, jag jobbar och han går hemma just nu. Dessutom så begriper han mer om bilar än mig. Tillmig kan reparatören säga vad som helst och jag sväljer det. Sen jävlar börjar maken gapa om att jag skulle inte gått med på ditten och datten, jag skulle sagt si eller så, bla-bla-bla. 
Jag tycker faktiskt han kan ta ansvar för bilarna, han tar ju t ex inte sin hand i tvätten, ungarnas läxor, föräldramöten, packar ryggsäckar med skridskor, matsäckar, fixar med kläderna och annat. Det är min grej. Ska jag måsta ta hand om bilarna nu också... Näe, då vill jag inte vara med mer!!
Nu har jag skickat iväg honom på Jägarskolans första träff. Få se hur det går. Han var så jäkla nervös och sur innan, vankade av och an. I våras gav han fan i det, så jobbigt tyckte han det var. Nu har han i alla fall pallrat sig iväg. Är dock rädd att han kommer hem och är avskräckt för att det blir mycket pluggande och svårt att förstå. Nåja, jag hoppas att han istället träffade några kuliga typer så att han kanske tycker att det var lite roligt och intressant.
Blomman, hoppas, hoppas maxdos is the shit!! Massor med folliklar vill vi ha 
Daa: kram på dig. Ja, det krävs ork om man ska härja med FK. Hoppas du får sova bättre inatt och lyckas hitta lite kraft till imorgon!
Har INTE tid att hänga här, men MÅSTE bara sladda in och vråla
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!!!!! Där satt den !!!
G R A T T I S NINNIS OCH NINNISMAKEN
God morgon!
Var tvungen att kika in för att få lite positiv (i dubbel bemärkelse) energi!!! Så fantastiskt underbart med Ninnis plus *blir alldeles varm i hjärtat*
Maken drog ner mitt humör igår rejält. Han kom hem från kursen och sa att det var sådär. Att han inte förstått så mycket, det han läste förstod han ingenting utav och att det är skitmycket att läsa. Han missar nästa träff och kommer behöva läsa 150 sidor.
Han surade i alla fall i hop totalt av någon okänd anledning och jag fick skit för allt möjligt igår kväll och nu pratar han inte med mig och ska minsann INTE gå till skötaren på något samtal idag. Jag blir så trött!!! Fy fabian så less jag är, jag vill bara spy.
Förlåt om jag drog ner stämningen här... ville egentligen bara få ur mig det som jag hållit inom mig hela kvällen igår och imorse där hemma. Jag kan inte fatta hur maken funkar; hur kan man fortsätta vara sur och arg hela natten, vakna och fortsätta vara arg som ett bi. Inte prata, inte kramas inte säga hej då när jag åker till jobbet. Den delen förstår jag inte.
Jag fick lära mig hemma att man ska aldrig somna osams. Det är min makes favorit. Just att somna osams. Allvarligt börjar jag tro att det är något han gillar för att han vet att jag mår dåligt av det. Han straffar mig. Men i slutänden straffar han sig själv, för jag har redan vant mig och jag pussar och säger godnatt och somnar nuförtiden. Men han själv ligger och vänder och vrider på sig, kliver upp på natten, kan inte sova. Rätt åt han
Detta att skiljas som ovänner är också något som jag avskyr. Något kan ju hända under dagen eller på väg till jobbet så man aldrig ses igen. Men maken han älskar det!
ATt åka iväg och smälla igen dörren. När jag låg och pendlade till grannkommunen så var hans favorit att bråka och vara sur på morgonen och vägra pussa mig hej då innan jag åkte. Ibland kände jag att det vore rätt åt honom om det hände mig nåt såna gånger, så han fick sig en näsbränna. Jag vet att det är FEL att tänka så, men jag kan inte hjälpa det. Ibland kan jag inte rå för att jag tänker så...
VAD kan vara så viktigt att bråka och sura över, att man måste skiljas som ovänner??
Nu loggar den här pessimistkonsulten ur. Det här blir en jobbig dag...
