fult att bjuda endast till vigsel?

Oförskämt är det absolut inte, utan fint. Men räkna med att ni får reaktioner, bland en och annan som hade bespetsat sig på kalasinbjudan...

Jag skulle gärna komma på enbart vigseln för någon jag känner, och det känns ju mycket roligare om man fått en inbjudan!

Ni som bjudit gäster enbart till kyrkan (formellt, med inbjudningkort) - hur har det fungerat? Har ni även bjudit dem till någon slags brudskål efter vigseln? Har de begripit att de ska åka hem se'n, eller har de försöka slinka med på bröllopsfesten?

Jag hoppas få gifta mig i en viss, stor kyrka, och det vore kul att fylla upp den med vänner och bekanta som det inte finns (budget)utrymme att ta med till festen...

Jag skulle tycka att det vore jättetrevligt att bli inbjuden till enbart en vigsel, även om det naturligtvis vore ännu roligare att få komma även på festen!

Förstår inte er som avstår från att komma -- förutsatt, givetvis, att ni alls haft tid den dagen och inte behöver resa till annan ort.

Det är ju stort att få vara med om vänners vigsel, och man måste förstå att alla inte kan få vara med på allas fester.

Det är klart att festen är höjdpunkten, men alternativet är ju att inte komma alls. Givet att de flesta brudpar inte har råd att bjuda alla de skulle vilja ha med.

Blir det återbud till festen efter OSA-perioden lär värdparet också prioritera att fråga dem som de vet - med glädje och utan sura miner - ska komma till vigseln om de inte vill komma, även om det är som reserver.

Det är en sak att vem som helst har _rätt_ att komma till kyrkan och närvara vid vigseln. Men man kan väl knappast förlita sig på att mun-mot-mun-metoden når fram till dem man hoppas ska komma - och med en vänligt formulerad inbjudan känner man sig ju välkommen och ihågkommen på ett helt annat sätt!

 

Beklagar otydlig användan av "man"...  Jag menade:

"Men som inbjudare kan väl knappast förlita sig på att mun-mot-mun-metoden når fram till just dem man hoppas ska komma - och med en vänligt formulerad inbjudan från brudparet känner man sig ju som gäst/bekant välkommen och ihågkommen på ett helt annat sätt!"

Jag tycker det här är knepigt. Det är en sak om man verkligen ska ha en liten fest för enbart familjen/släkten/få vänner efteråt. Ska man däremot ha en någorlunda stor fest med många vänner blir det ofelbart ändå så att det är många man inte kan bjuda - men som man gärna skulle vilja ha med åtminstone i kyrkan. (Både jag och min käresta har stora och många olika vänkretsar, och vi har varit tillsammans så kort tid att de inte hunnit smälta samman till en enda än.) Och bland dessa finns en del som säkert skulle bli jätteglada av enbart en "vigselinbjudan", andra som skulle bli ledsna/besvikna/sura för att inte få gå på festen och inser att det är många av våra gemensamma vänner som ska dit.

Jag försökte kolla vad allas vår Magdalena Ribbing skrivit i frågan. Inte mer än så här:

Malin: Gäller fortfarande regeln om att man inte få ha vitt på sig på bröllop? En fråga till; hur vet man om man är bjuden på bröllopsfesten och inte bara själva vigseln? Ibland är ju inte alla som medverkar under vigseln bjudna till festen efteråt.
Magdalena Ribbing: Helt vitt är brudens ensamrätt denna dag. Om inbjudarna har förstånd och har besvärat sig med att ta reda på hur man formulerar bjudningskort så ska det stå om man är bjuden på festen efter vigseln. Antingen får man ett kort där det står att man inbjuds att övervara vigselakten dag osv. Eller så får man ett kort där det står att man inbjuds att övervara vigselakten dag osv samt därefter till middag på x-lokalen. Då är man bjuden på festen!

(www.dn.se/nyheter/chattar/chatt-om-brollopsetikett-1.1118715)

Hm, jag tror att vi försöker se till att de enda som bjuds in särskilt till enbart vigseln blir äldre, lite avlägsna släktingar i samma stad, som absolut inte förväntar sig att få gå på fest, men som ändå skulle tycka det vore roligt att få vara med och skulle känna sig hedrade av en inbjudan.

jag själv skulle hellre se att jag fick en fin och välformulerad inbjudan än ett "i förbifarten" när man råkar träffas. jag tycker att det känns mer nonchalant och "andrahandssortering" när det kommer ett "jo förresten, du kan väl komma då och då?" i korridoren/fikarummet/på stan än om man lägger ner tid och energi på att bemöda sig bjuda in folk brevledes. uppenbarligen är det bara jag och ska jag gå efter de råd jag fått här så vore väl det bästa att knipa käft och hålla sig till middagslistan. jag är inte säker på att jag kommer följa det.

 

Nej, jag tycker du har helt rätt! Men det kommer tyvärr alltid att finnas en och annan som blir sur hur du än gör...

Jag har många vänner och bekanta som gift sig och där jag inte blivit bjuden till festen. Självklart blir man besviken, men man fattar ju att de inte kan bjuda alla. Då hade jag tyckt att det varit jätteroligt att ändå bli inbjuden till vigseln, med eller utan efterföljande skål, om det var i Stockholm där jag bor - så att man ändå hade fått vara lite delaktig i deras dag! Och då behöver man ju heller inte känna kravet att köpa en särskilt påkostad bröllopspresent.

Alltså: hellre inbjudan till vigseln än att sitta hemma och sura för att man inte fick komma på festen.

Jag ska skicka en liten specialinbjudan till ett barn i bekantskapskretsen som är i prinsessåldern. Hennes föräldrar kommer att få en vanlig inbjudan som de andra gästerna, till vigsel + fest. Dottern blir inte bjuden till festen, men jag är övertygad om att hon skulle tycka att det är väldigt speciellt att få en alldeles egen inbjudan till kyrkan och vigseln. Det blir en handskriven inbjudan på ett vykort med bilden på kyrkan.

Troligen skickar jag likadana vykort även till några äldre släktingar som säkert skulle uppskatta att vara med på vigseln men inte räknar med inbjudan.