Samboliv

Det är underbart att vara sambo med någon man älskar!
I alla fall om man fortsätter komma bra överens och så.

Jag tycker att det är rätt modigt av er att bli sambos först när ni hittat er ett hus.
Menar ni att ni ska köpa ett hus tillsammans, innan ni ens bott ihop förut???

Det kanske funkar jättebra för er! Men personligen hade jag tyckt att det varit ett väl stort steg att ta, just då. När man ändå skall bli sambos, och tillvaron ändå ändras rätt mycket.
Kanske är jag en fegis, men jag är lite påverkad av en då ung kompis och hennes sambo, som hade det så himla hemskt tillsammans. Speciellt hemskt tror jag det blev för att de ägde en massa saker ihop. OM någon av dem skulle känt att det var dags att dra, så blev det så himla mycket krångligare.
Och med den känslan i kroppen, så blev de bara ännu hemskare mot varandra.
Båda trodde den andra stannade för att det liksom inte fanns något val.
(men de är givetvis inte ihop längre...)

Det har gjort mig väldigt försiktig själv.
Jag och fästmannen hade helt klart kunnat flytta ihop på riktigt tidigare, men ändå var det skönt att känna att OM han (eller jag) ändrade sig så hade jag ett annat hem också.
Det var underbart att flytta ihop på riktigt sen. Och sen prövade vi oss själva genom att skaffa en hund ihop. Och slutligen ett HUS. Vilket är STORT. Lån och allt!
Men DU behöver inte göra som fega jag!
Jag hoppas det går bra för er. Många flyttar är också jobbigt att gå igenom!
Lycka till!