Haha, diskuteras det tvillingar av "falskt" och oäkta slag Jag har just börjat vänja mig vid tanken och tänkte senast idag att det är ju faktiskt en välsignelse att få 3 barn, om allt nu går bra. Det känns som om man fått extra allt då när man nu önskade sig 2 st.
Jag har börjat känna av de små underverken, så mysigt! I övrigt mår jag finemang! Hoppas det fortsätter så till v32 ung. Då kan jag gå hem och idla i några veckor och sedan får de gärna ploppa ut några veckor senare. Jag ser till att njuta nu för man vet ju inte om/när det vänder.
Fick världens gulligaste sms av maken idag, helt plötsligt. Jag blev alldeles varm i hjärtat
Igår var jag hos frisören och klippte mig och gjorde slingor. Blev så jäkla nöjd! Kostade sina modiga slantar men det var det värt.
Vi fick förresten 1/524 som siffror för Downs. Inte fantastiskt men betydligt bättre än mina ålderssiffror som ligger på 1/117. Och främst litar jag på att vi såg fina tydliga näsben och tunna nackspalter på båda, inkl allt annat som såg helt normalt ut. Moa hade nackspalt på 0,9mm och dessa på 1,0 / 1,3 mm. Sedan dras siffrorna ner av min ålder. Men resultatet för Ada och Beda ligger på samma värden som för Moa, och då bestämde vi oss för att lita på att de är friska. Jag frågade även BM om vad hennes magkänsla sa och hon sa att hennes magkänsla är att allt är normalt och att det var två "fina" foster. De har tydligen missat ett enda prov av 7000(!). Det var enda gången det inte syntes ngt på UL. Omräknat är FVP-risken 1/200 - 1/100 (0,5%-1%) så risken att få missfall vid fvp är betydligt högre än att Ada och Beda har Downs. Speciellt om de tänker sticka två gånger; en i varje fostersäck - då ökar risken dubbelt. Jag läste i en UL-rekommendation (skriven av läkare) att man rekommenderar aldrig att de sticker mer än 2 ggr vid samma fvp-prov (antagligen ökar risken för mkt då), så det kändes ju inte så betryggande...