Välkomna till Tivoli Empatia!
KlockIS... brrrr.
KlockIS... brrrr.
Själv känner jag att jag hittat precis rätt. Har varit på samma jobb i snart 8 år (!) och lär mig fortfarande nytt, har ganska mkt mandat att bestämma själv och tjänar hyfsat. Fria arb.tider och bra förmåner. Inte en helt perfekt chef men finns de?! Han är iaf inte elak, bara rätt förvirrad...
AM: kul att det går framåt med jobben!
1up: hur kunde Idun komma ut på tvären förresten el var det bara ironi?
Du kan väl också tänka på att undvika äpple, morot, ris mm som är stoppande...
Klockarbol: usch du verkar må riktigt skit Jag tycker du gör rätt i att fundera några vändor innan du "sparkar ut honom", för min del inte alls konstigt att han är kvar än. Det är så lätt för andra utanför att ha åsikter och tycka att ett visst agerande är "rätt" men det är alltid mkt svårare när man är mitt inne i det. Kram!
Snaily: glöm inte plastad frotté att sitta på ifall vattnet går i bilen...
Jag kände av Moa redan i v16 men dessa i v13. Det kan nog stämma att man känner tvillingar tidigare för det är ju trängre. Sedan ligger moderkakan i bakkant denna gång precis som förra, och då känner man ju också tidigare. Jag trodde inte först att det var de när jag kände av det så tidigt men när vi gjorde NUPP och jag var riktigt kissnödig samtidigt som hon tryckte med UL-apparaten på magen, så både såg och kände jag samtidigt och då blev det tydligt att de rör sig där inne
Cicci: har planer på att ta en ny magbild, den har ju vuxit en del sedan förra bilden.
Hattis: beklagar spottings!
Lappis: smygis! Varfis?
Kängu: tack för den oerhört trevliga bilfärden i lördags, vad otroligt mkt tråkigare det hade varit att åka själv! 2h gick superfort - det var ju inte direkt pinsamt tyst i bilen
Kul att ses i lördags var det! Vi saknade såklart EA och MrsB men tiden gick så fort i allt tjöt så vi kom iväg hem ung en timme senare än vad jag hade planerat (fast det hade maken redan listat ut att det skulle bli så, har han varit med förr?).
koko: vet inte men antar det. Jag tror att Ada ligger lite längre ner i bäckenet (det är hon som ska lägga sig med huvudet neråt sedan har jag planerat haha), av henne känner jag mindre. Av Beda som förmodligen ligger lite högre upp känner jag en spark då och då, ngn gång per dag. Före NUPP hade jag bara känt av Beda så jag stålsatte mig för att kanske bara hon levde, men båda viftade på allt de kunde. Ibland känner jag av ngt mot mina inre organ, det är förmodligen Ada då.
1up: är gift sedan 2006 då jag ramlade in i den allra första tråden i denna följetång (vissa av oss har följts åt sedan juli 2006). Vi gifte oss en högsommardag vid Råda Säteri utanför Gbg, ett litet bröllop på 35 personer. Men det var livat och glatt, en av de roligaste dagarna i mitt liv! Och så snygg blir jag aldrig igen... (men så tog det ju 4h att bli färdig...)
AM: du som har koll, vad är det för "material" på 5-årsdagen?
Cicci: ja det är ashäftigt och det bästa med hela grav, det jag drömde om att få uppleva igen. Och så gillar jag att magen redan syns
Ah, förlovningen ja. Det var på Sardinien i solnedgången med en mörkblå sammetsask som dök upp på bordet vid efterrätten. Och jag började gråta av lycka Hade på känn att jag skulle få frågan under den resan men visste inte att han fixat ring, och att det skulle ske just då. Jag hade undanbett mig "på-knä-grejen" - det är inte alls vår grej. Vilka minnen!
Vet ni, igår satt jag och läste dödsannonser. Sedan började jag tänka på vad jag skulle skriva om min man skulle gå bort och jag började gråta! Vaddå blödig och hormonell. Jag hoppas att han får skriva min istället...