Välkomna till Tivoli Empatia!
Lappis, nennes tåg blev visst en kvart sent, har du möjlighet att ta en senare buss? Bara tänkte att du kanske inte hinner se henne så mycket annars om du bara har din vanliga lunchrast?
Inlägg från: Telis
|
-
-
På tal om att vara blödig för saker som man ser på tv, så grät jag så det skvalade häromkvällen och då pratade dom ändå bara om ett program som kommer.
Det handlade om en dokumentär som kommer att visas på annandag jul. Den handlar om två pojkar som förväxlades på BB i Norrland på 1940-talet och fick följa med fel familj hem. Förväxlingen uppdagades först tre år senare att dom och den ena familjen ville då "byta tillbaka" medan den andra familjen inte ville det. Efter flera år beslutade domstolen att pojkarna skulle byta till sina "rätta" familjer och det skedde genom att polisen kom och hämtade dom.
Man fick inte så mycket detaljer eftersom programmet ska visas i sin helhel, men som jag förstod det så var den andra familjen så mycket emot att pojkarna skulle slitas från miljön dom vuxit upp i att dom sa att "ni får ta vår pojke men behåll den ni har haft hittills". Så pojkarna växte sedan upp som bröder i den ena familjen medan den andra familjen inte hade några barn alls.
Jag blev alldeles knäckt bara av att höra om dokumentären så jag undrar hur det blir att se den. Vilken sorglig historia alltså. Fast jag fattar inte hur man kan vilja byta bort ett barn som man har haft i kanske fem år och uppfostrat som sitt eget.
-
Nej, nu måste Televinken och jag åka in till stan. Ses snart!
-
Tusen tack för trevligt lunchsällskap idag och
på världens sötaste Prick!
Min man ber om ursäkt för att han inte hann säga hej då. Det blev lite stressigt där när Televinken skrek så halva lokalen tappade hörseln. -
Håller helt med! Jag tyckte alltid att det var svårt att vid en middagskonversation säga att "vi vill gärna ha barn men det funkar inte" men däremot hade jag inga problem att berätta om det om någon frågade. Så länge dom frågade på ett bra sätt precis som du säger.passionsblomman skrev 2010-12-15 16:38:41 följande:Bra Mugglan! Förresten så undrar jag o det där ämnet som gr så ont i en kanske ändå kan vara skönt om någon berör-i rätt sammanhang och på rätt sätt. Som att jag tycker det är en oerhörd skillnad på om någon frågar. "hur tänker ni runt barn? Är det något ni funderar på?" Eller som för oss då, "Har ni tankar på fler barn eller känner ni att ett är det som passar er?" Jag menar, de som är mina vänner bryr jag mig ju om hur deras liv och tankar och längtor ser ut även när det gäller just familj och barn och vi har ju alltid pratat om de sakerna innan, så jag vill kunna undra-även om det är att beröra något som gör ont. Även andra ämnen kan ju svida och smärta. Och säger folk att "ursäkta om jag petar i något som känns för privat" så tycker jag itne det gör något om de frågar.
Det är skillnad när folk bara kläcker plattityder och fraser som att "jaha, borde ni inte skaffa syskon" "Vore det inte dags för en liten flicka också" "Ska ni verkligen bara vara tre i det där stora huset" osv. DÅ blir jag illa berörd. Eller när folk bara pratar om att "skaffa"i största allmänhet. -
Exakt samma sak hände mig för ett par månader sen, fast då var det färgen rosa som tydligen var svår att identifiera.passionsblomman skrev 2010-12-15 19:35:04 följande:Åh men herreguuuud vad jag blir totalless på patetiska män som absolut och totalt bara vägrar att lyssna nån enda jävla gång!
Jag bad min sambo-som skulle handla på hemvägen att ta "en pappkartong med orange färg. Det står Libresse på asken och det är trosskydd, inte plastförpackningar med bindor jag behöver"
Hem kommer han med en blå plastförpackning med de tjockaste och längsta nattbindor som finns. Fråfga på affären var alldeles för pinsamt och det är minsann inte så jävla lätt att köpa sådant där. Nä, men skillnad på papper och plast och på fägerna oregnge och blå är väl rätt tydlig? Och varför inte ringa hem då och fråga? Nej, för "jag vill inte stå bland allt folk och prata om sån´t där"
Allvarligt talat så trodde jag inte sådant kvalade in under "pinsamt" när man kommit upp i vår ålder, genomlevt ivf-ruljansen och allt annat som tillhör vardagslivet.
Jag är helt övertygad om att han köpte fel med flit och vilje i förhoppningen att jag ska låta bli att sätta upp just den varan på inköpslistan fler gånger.
-
Vilka nerver du måste ha, AM! Det hade jag aldrig pallat, min man är notoriskt disträ, tänk professor Kalkyl, så jag släpper aldrig ifrån mig min biljett och mitt pass. JAG ska iallafall komma hem.fru AM skrev 2010-12-15 19:45:08 följande:Min erfarenhet av att uppfostra smabos/män är att ge dem MER ansvar på de områden de misslyckats.
Efter att min man nästan fått oss att missa planet hem från Italien för att han glömt sitt pass på ett hotell LÅNGT borta så fick han bli ensamt ansvarig för våra resehandlingar på alla resor i evinnerlig tid. Då MÅSTE han ju skärpa sig. Det hade annars varit enkelt att tänka "nehej men då får väl JAG ta han dom passen (också) i fortsättningen" ...
-
Jag tar Televinkens pass! Han ska inte fastna i någon gudsförgäten håla pga sin pappa.fru AM skrev 2010-12-15 19:54:54 följande:Jo jag vet - jag brukar kolla i smyg att grejerna är med ... Men maken ska tro att han har hela ansvaret. Tänk om jag tog på mig allt han inte kan hålla reda på ... jag skulle få gå dubbla skift och klona mig själv.
Och vem tar Televinkens pass?
Har du sett Televinkens pass förresten? Det finns inskannat på den där bloggen som jag tror du fick länk till en gång för länge sen. -
Ja, nu vill vi gärna ha rapport från smint!
-
AM, det är egentligen mest en blogg för Televinkens farmor+farfar och mormor+morfar, det är en orgie i Televinkenbilder och filmer. Jag inboxar adressen.