Välkomna till Tivoli Empatia!
Tack gosnosen! Hur är det med dig?
mugglan: vad tyckte Moa om att träffa småsyrrorna??
Tack gosnosen! Hur är det med dig?
mugglan: vad tyckte Moa om att träffa småsyrrorna??
Nenne: är i vecka 15-16 nånting, beroende på vem som räknar.. Det är verkligen bara lite som kommit men det jag såg sist var nog mer åt det röda hållet..
start: "tyvärr" inget sex att skylla på, men ökad blödningsrisk har jag.. Kommer det inte mer blod avvaktar jag till fredag när vi har tid hos bm och ev även läkare..
Tack för tumhållning!
Jag tycker inte att lactulosen är särskilt god heller.. Den har så sliskig smak..
Kort inlägg: pytte lite brunt i morse och inga mer spår sen dess.. Hoppas att det fortsätter så!
Hade tänkt få lite tid att läsa ikapp och skriva men det har jag inte fått än, så därför slänger jag in ett meddelande till.. Två frågor: vart beställer man bäst/snabbast/billigast förstoringar i från? Har fått bilderna från i torsdags nu.. Och är det novalucol som är "the shit" mot halsbränna..? (hoppas på att återkomma under kvällen)...
När jag började plugga så var A nästan exakt 1 år, "jaha, är han på dagis då" Nä jag och hans pappa delar och pusslar... Tycker att det faktiskt snart borde ske en attityd förändring när det gäller detta, eftersom fler och fler pappor faktiskt är hemma? Med den kommande (förhoppningsvis....) bebisen blir det ev/förmodligen att jag pluggar igen lite redan i slutet på vårterminen, då är juh bebben typ 4-5månader.. Sen är jag hemma hela sommaren och när jag börjar skolan till hösten därpå är bebben ca 9månader, och då blir det juh maken som får vara hemma.. Betydligt mer än med A eftersom jag inte hade ngt att göra då egentligen...
Kanske skulle ge mig på att försöka göra några lockar med plattången, ser juh himla fint (och förhållandevis) enkelt ut.. Fast jag har juh så tjockt hår så för att få det riktigt snyggt tar det väl jättelång tid...
Fortfarande inget mer blod (eller brunt) förvisso var det ett tag sen jag var på toa, men det håller väl förhoppningsvis sig lugnt än.. Det var alltså verkligen inte mycket som kom, även om lite var rött, långt i från den där femkronan det står om på några ställen.. Så för mängdens skull är jag inte orolig att något är fel, det som man oroar sig för är juh att det bara är början liksom.. Känner mig lite lugnare idag ändå, men har kvar lite "ororskänsla" i kroppen.. Och är ännu mer nervös än innan för att vi ska hitta några hjärtljud på fredag! Cicci: är i vecka 15, nästan 16 om man räknar som BM, men jag tror min cykel var längre än man räknar där, så jag kör på mitt sätt fram till RUL.. Nä, inte mer än i helgen, och som sagt inte mycket, men allt blod som kommer känns juh som FÖR mycket.. Antagligen ska jag även träffa en läkare på fredag, och då hoppas jag även på ett litet tjuvkik på bebben, det fick vi vid motsvarande tillfälle med A, då kände vi iofs läkaren...
Snartis: Trist att inte få sova på nätterna, skönt att du kunde ta igen det lite idag!
Trots: A har nog fått en liten släng av det också, eller alltså ett tag så har han inte tålt motgångar alls, om ngt blir fel, eller man säger till honom så bryter han ihop fullständigt, idag verkar det dessutom som att han har lagt till med att inte lyssna när man ber honom göra något typ stänga skåpslockarna som han öppnade utan anledning, eller städa upp något han har stökat ner..
Är "gräsänka" make och son är och kollar på lokala fotbollslaget, och det är riktigt skönt att vara hemma i lugn och ro, utan att A är på dagis, nu behöver jag juh inte ha dåligt samvete för att jag inte gör något vettigt..
Nahe, nu ska jag antingen beställa förstoring, eller gå och sätta mig i soffan.. Se vilket det blir!
Oj, där var visst ett par sidor till som jag visst glömt läsa ikapp.. Attans, då blir jag juh fast här en stund till...
Åh snorkis och gråter lite över bra bemötande och att ni får det så som ger er allra mest sinnesro!
Och sen fortsätter jag och gråter för det stackars barnet och den stackars mamman som AM berättade.. När vi var i Thailand så såg vi en kille som var kanske fyra år som blev påkörd av en bil, det gick bra med honom så vitt vi vet, maken sa att han sprang/gick därifrån själv, vilket jag på inget sätt var kapabel till att se eftersom jag började stört gråta när jag såg vad som hände och fortsatte med det en lång stund, serivtörerna på restaurangen vi satt på undrade nog lite, även om vi försökte förklara...