Välkomna till Tivoli Empatia!
Hej hej!
Har inte hunnit läsa ikapp, men har snappat upp att Snorkis är gravid igen! Stort grattis tjejen och till din make också! Nu bara måste det gå bra allting!! Så fint med arrangemanget vid graven! Och åter igen tack för att du delar med dig av dina tankar och lär oss (mig) en del nytt om sorg. Jag har tänkt att om man nu, fruktansvärda tanke, måste förlora ett barn i magen hade jag velat att det hänt så fort som möjligt under graviditeten. Hade jag varit tvungen att förlora ett i livet hade jag valt så sent som möjligt förstås, men jag hade förut inte kommit fram till om jag tyckt det varit minst fruktansvärt och helvetiskt med att förlora ett sent i magen eller tidigt i livet. Inte förrän jag läste vad du skrivit. Då tedde det sig fullkomligt glasklart att man ville haft så många minnen som möjligt från sitt barn. Jag tror och hoppas av hela mitt hjärta att du kommer få många, många fina minnen av detta syskon du bär i magen iaf!
Grattis också till Pirr! Jag vet dock inte heller om det var på julafton eller juldagen hon kom, men en HON verkar ha kommit iaf!
Nu ska jag ut och kolla hur det går för maken och Prinsen med sin nya snowracer. Är hemma sedan Juldagen efter firande hos mina föräldrar. Konstaterar att det blir julfirande här nere utan dem och utan att ge sig ut på vägarna alltför långt nästa år, hurra för det!! Och god fortsättning på er allihop!