Brudöverlämning - en sansad tråd om ett problem

Jag kan förstå att det är jobbigt att hamna i bråk om en sådan här sak, och en kompromiss kan alltid vara svår att komma fram till eftersom ni båda verkar ha starka åsikter om detta. Det bästa är ju att ändå försöka diskutera fram än lösning hur jobbigt det än kan kännas.

Själv så har jag det problemet att jag vill bli ledd fram till altaret av min pappa men han vill inte leda fram mig eftersom det inte är svensk tradition. Det jobbiga med det är att jag alltid sett det framför mig att han ska göra det och han vill inte. Min mamma och syster är på min sida och anser att han borde göra det. Jag vet att han kommer att ge vika för min vilja men det känns lite som om jag tvingar honom till det och det blir så fel då.
Jag har börjat fundera på att gå fram själv för att han ska slippa. Jag vill ju inte att hela bröllopsupplevelsen förstörs för honom.

Jag skrev ju att han vill inte och jag funderar på att gå in själv eftersom jag inte vill tvinga honom till någonting. Jag ringde håromdagen till min pappa och sa till honom att jag skulle gå fram själv eftersom det inte blir samma sak om inte han vill gå fram med mig. Det skulle förstöra hela upplevelsen för mig och för honom.

Orsaken är att jag vill se honom stå där framme och att vi ska kunna läsa av varje känsla i varandras ansikte medan jag går emot honom.

Ja det vill han. Min mb önskemål är att vi inte ska träffas på våran bröllopsdag förrän han ser mig i kyrkan komma gående mot honom. Vi ser det som ett känslofyllt ögonblick för oss båda att göra på det sättet.

Nej han är inte engelsman eller amerikan. Han är finsk, men jag tror inte de har sådana traditioner där. Jag tror det bara är en önskan han har för att förgylla ögonblicket mer.