I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

September, sömn är och förblir kroppens egen bästa medicin. Jag tror vi i vårt samhälle skulle ha betydligt färre sjukdagar ifall vi verkligen kunde rätta oss efter just kroppen: ligga kvar, sova och bli bra på riktigt. Inte vila litegrann och så köra på igen. Framförallt mammor. Men, inte alltid har man så mycket val.

Idag sov jag i varje fall halva dan och faktum är att jag sitter här i min sköna flanellpyjamas fortfarande!
Vi är förkylda, med precis så olika ställen att ha symtomen på som just virus brukar kunna bjuda på. sambon har skitont i bihålorna, sonen har haft muskelvärk men nu är "näsan det som är jobbigast" med högvis av snutna näsdukar som konsekvens. Jag har rejäl värk i knän, axlar och höfter där jag ju redan har ont, magen är kass med knip och rusa på dass... Ja och så vidare. Men ingen av oss har någon feber. Alltså är det väl inte influensa då, efter vårdens mått.

Fast influensan är ju ett virus det med, så inte vet jag. Jag undrar lite hur de egentligen vet hur många fall av influensan det är varje år, för jag menar, hur många av oss får det konstaterat av läkare? och vad är det då för prover de tar? De vill ju inte ens att man ska komma dit ifall man tror man har det?

Min egen erfarenhet av vårdcentralerna genom tiden är svalgodling -den snabba varianten-och när den inte visar bakterier är det "virus-vila och drick mycket". Eftersom jag dessutom är en sådan där sval typ, som ligger lågt i temp normalt, så är det ju inten som tycker jag har feber vid 37,5, fast jag själv mår påtagligt kass vid såpass hög temp. Jag ligger på typ 36,8 eller så annars.
 
Hur som helst är kraftlösheten påtaglig och det är inte många knop härhemma, utöver att elda och se till att vi åtminstone äter någonting som kan påminna om föda. Men ingen av oss är sådär totaldäckad som väl är. Mest irriterat och uttråkat hängiga. När ingen orkar något och önskar Någon Annan kunde fixa nödvändigheterna och gärna lite ompyssling också.

Nu kom halsontet och jag är helt sänkt.
På återseende.

Over and out.

September, ge det några dagar!
Rent biologiskt sett, vore det inte smart av kroppen att bara sluta producera och punkt slut, utan det borde rimligen styras av efterfrågan så att säga. Klart det säkert händer att det "tar tvärslut" men nog fasen borde det komma igång mer igen efter att hon begär mer! Tycker jag.

Nu tänker jag helt på att du själv uttrycker att du gärna hade velat amma längre, att lillasyster klarar sig även om det är slutammat, vet vi ju. Men jag tror inte du ska behöva sluta så tvärt om hon faktiskt vill ta bröstet.

Fy fadriken vad ämligt det är att vara sjuk!

Huset ser ut som ett katastrofområde, hunden är understimulerad och själv är jag så uttråkad så jag dör, samtidigt som jag verkligen inte orkar något alls. Som att elda. man är ju helt klart tvungen, inte minst eftersom det är rätt kallt just nu, men jävlar vad ett vedträ väger när man är sjuk jämfört med annars! All kraft igår gick åt till att få upp värmen i huset, och så att steka ett stackars ägg och lägga på en macka, så min arme son skulle få något att äta innan hans pappa kom hem och kunde laga mat.

Vilken evinnerlig tur att man inte är ensamstående, utan att någon faktiskt kommer hem, om än sent!

September, hur gammal är lillstumpan egentligen nu?

Mugglan, jag hade blivit precis lika irriterad som du på telefonen. Just för att det var sista dagen. Hoppas du stängde av den!

Ja oj!

Men du, då förstår jag verkligen att du inte känner dig redo att fasa ut amningen-det är väl absolut inget konstigt om det känns skit. Är det något man bara har en kort tid så är det ju just den delen. Och hur man vill ha det med just amning är ju väldigt olika, men det gör ju inte att man inte är ledsen för egen del när det blir kortare eller annorlunda än man vill själv.

Åh men fy vilken trist nyhet Lanovia!

Samtidigt tänker jag tacksamma tankar över att vi har sjukvård i vårt land, så småkillar som A får hjälp och är under övervakning. Jag hoppas du får möjlighet att vila själv och hämta krafter-det är kostsamt på många sätt när ens barn inte mår bra. Hoppas du får bra hjälp runtikring, så du slipper känna för stor splittring mellan hem och sjukhus etc.
Krya på dig lille A!

Första dagen och allt...
Hur känns det att vara på jobbet igen?

Hallååååååååå personaaaaalen! kan gulliga personalen ta och ge hungriga mamman mat? Allt blir så mycket bättre om man får mat!