I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Nä. Det suger å det fetaste!

Fast jag är ju i stan ibland, så då får man omma ihåg att passa på.

Jag mailade dig på din yahoo hörru!

Mugglan, här:


">

Jo, jag vet. Det var ju därför vi gjorde det. Men jag tror du fatatr vad jag menar-du vet, det kändes nästan lite ett tag ffa i andra tråden som att "jamen då var det ju dags för ivf då" om man försökt men inte lyckats själva. Och det tror jag helt klart påverkas av huruvuda men är så inne i ett sammanhang där många kämpar på. Det blir lite mer fokus på hela grejen än jag tror det kanske skulle blivit om jag exempelvis bara jobbat och stått i i enblomsteraffär och inte umgåtts med tankarna så mycket.

men jag ångrar mig inte. det är inte det jag menar. Jag bara undrar ibland, om saken kanske också vuxit sig större i och med mitt trådliv, än det ksnke varit annars. Eller så hade reaktion och bearbetning istället bara kommit senare. När kroppen själv talar om att det verkligen verkligen är kört. Så, då hade jag fått deala med sorgen i alla fall.

Har du sett ditt mail?

STOR NYHET:

Klang och jubel, pukor och trumpeter

Idag, efter TRE år av enbart och idel förluster, (bortsett från en oavgjord), har min son och hans handbollslag fått uppleva hurdet kännsa tt VINNA en match i seriespelet!!!!

Vi har banne mig hållit på att hejja ihjäl oss, och jag blev tvungen att börja gråta lite, när jag såg pojkarnas ansikten efteråt. Jag säger det igen: TRE ÅR har vi åkt, tränat, peppat, kämpat, och bara bara fått stryk vareviga gång. Och nu vann de. Nu vet de att de kan och hur det känns att verkligen kämpa och ge allt och l y c k a s. Några av killarna tog SÅ stora steg i sin mentala utveckling idag, och de fick verkligen se hur det gav resultat. Lite tysta, halvblyga, snälla killar, som inte alls tagit för sig tidigare.

Jag tror jag spricker av glädje och stolthet.

Med G L A S S såklart. Och film. Och mycket matchsnack.

Jag hoppas alla märkte att jag talar om den första vinsten ever, så ingen tror att jag är besatt av att min son promt ska vinna. jag skiter i om de vinner eller förlorar egentlligen. Bara de ger järnet och gör sitt bästa-för det är det man vill se-att alla verkligen gör allt de kan och att de spelar sitt spel. Idag var en magisk dag. Jag tror ta mig tusan de kommer att komma ihåg den när de blir vuxna-den där dagen då de faktiskt vann. För att de satsade allt de hade.

Hm, ska man överföra de tankarna och omsätta dem i sitt eget liv kanske? Våga satsa allt, lyckas och bli så bra som man möjligen kan? Även om man förlorar på kuppen?
Visst ja, det är ju det jag gör lite nu och då, med omstarter, flyttar och ivf:er etc. Jag ska bara börja vinna lite mer på jobbfronten...

Nu ska jag sova gott och vila alldeles glad inombords.

Syrinx förresten, jag ska bara helt kort säga: Jag hejjar på dig! Du är modig och tapper och här får du lite extra boost att stå ut medan du bygger sten för sten.  *Megaboostarkram*

Hej I´m yours!

Jag kollar runt lite i datorn på sådant jag halkat eftermed i förra veckan. Då hade jag nämligen frivilligt datorfritt i mitt liv.
Jag har just konstaterat att det inte dråsat in något som helst av intresse i arbetsförmedlingens platsbank, så därvidlag har jag inte missat något.
Inte heller låg där något livsomvälvande i min brevlåda. Jag gjorde med andra ord helt rätt då jag istället riktiade blick och uppmärksamhet mot min bok, fåglarna ute i träden och annat mer tredimensionellt förra veckan.

Vad gör du?

Määäääääään nu gick vi ju om varandra!