I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Helipanzer: så stor hon har blivit, underbaraste Elise. Det är verkligen så fantastiskt att ni får vara hemma tillsammans nu.
Hvidis: usch för kräksjuka. Hoppas du mår bättre idag.
Fru Sy: härligt med en uppmuntrande make. Det gör så mycket. Min är också bra på de där små sakerna (även om han ibland måste skratta färdigt först, som den där gången när jag nös sju gånger på raken och min navel ploppade ut och in för varje gång. )
Villemoa: hur mår du?
Aleta: så trist om du inte kan hänga här för designens skull. Lycka till med alla förberedelser inför julen.
*vinkar till Fru E och skickar massa kramar.*
Idag har parvlarna kvalificerat sig som huliganer. De har sparkat och tryckt på lungor, revben, blåsa och diverse andra inre organ- samtidigt. Inte helt trevligt, men ändå på något sätt så mysigt att jag satt med ett fånigt leende samtidigt som jag småflämtade lite för att det kändes som om jag skulle kräkas. När de lugnat ner sig lite fick Axel hicka och sedan var det dags för mer härjningar. Efter det började Fälga hicka. Jag tog mig en tupplur och när jag vaknade var det första jag kände av småparvel. Nu är de än mer aktiva igen. Vad sysslar de med idag? De måste ha sovit alldeles extra jättegott inatt. Busungar. ♥