Daa skrev 2012-05-10 14:03:30 följande:
Hej Diz.
Skönt att bitarna har fallit på plats.
Här är en till som tillfrisknar från depression: i somras, när mina tvillingar var sju månader slutade jag att sova och då blev tillvaron fort outhärdlig. Förlossningsdepression var väl det vi kom fram till, kuratorn och jag, för i backspegeln kunde jag se tecknen som funnits där hela tiden. Nu är det väldigt sällan depressionen gör sig påmind (faktiskt så tror jag inte att jag kan skylla mitt taskiga humör på den längre och det är ju lite trist att inte ha något att skylla på utan helt enkelt behöva inse att jag är en människa med taskigt humör... Men det är en annan historia. ) och det känns skönt att vara i alla fall något stabilare.
Flamman: dela gärna med dig mer av hur det går med nedtrappningen. Det ska jag mest troligt gå igenom mot slutet av sommaren.
Nedtrappningen ska göras försiktigt. Under en ganska lång period. Man kan få vissa besvär som synrubbningar, huvudvärk (har jag haft) och kort stubin.
Jag har varit lite extra gråtmild och väldigt PMS-ig har jag märkt, lite mer trött också kanske. Annars så har det gått bra. Nu känns det så himla skönt att slippa ta tabletterna öht och jag mår bra!
Går dock fortfarande till kurator. Ska boka en tid för balansering hos kinesologen också.
Ovanpå det försöker jag komma igång med att röra på mig och få frisk luft (låter så banalt, men det är faktiskt en bra "medicin"). Det går sådär...