I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Igår var vi på bio, sambon och jag. Han fick för typ ett år sedan fribiljetter till en liten byabiograf, men vi har inte kommit iväg förut. Nu såg vi Skyfall med agent 007. Det var alldeles lagom trevligt.
Under tiden hade sonen bio hemma med sin polare, och kollade Pingvinerna från Madagaskar och proppade i sig godis. Idag har de varit och badat och nu svischade han förbi här en sväng för att nappa åt sig tandborsten för det skulle visst sovas över hos en annan kompis nu.
Det gläder mig mycket, för den pojken var här JÄMT förut, men deras intensiva vänskap kom av sig ganska avsevärt, och jag vet att det är min son som inte haft kvar samma känsla. I mina ögon är det mycket positivt om han har åtmistone två nära vänner som han umgås mer regelbundet med. Det tenderar dock att gå lite i skov det där verkar det som-en period är det bara en grej och en kompis, för att helt plötsligt bli något annat. Jättesvårt att hänga med och svårt att rota i utan att lägga sig i för mycket och samtidigt ha lite koll så att de behandlar varandra varsamt och respektfullt.