I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
HURRA och TACK Gode Gud och GRATTIS EA!!!
Välkommen lille lillebror-nu du, nu börjar det! Ditt Äventyr.
HURRA och TACK Gode Gud och GRATTIS EA!!!
Välkommen lille lillebror-nu du, nu börjar det! Ditt Äventyr.
Flamman, vad otroligt jobbigt med mamma!
Klockarbol-möss i badkaret? Den var ny! Men vad kul med bonusbarnet! Exet tänker jag försöka låta bli att tänka på...
Heloise, vad omvälvande med dagis! Någon annan som ska ha huvudansvar för din dotter utan dig...huuuu! Fast det blir nog jättebra, som det för det mesta brukar, bara mammor och barn får vänja sig, visst?
Daa, magsjuka suger! Bokstavligen musten ur en!
Själv känner jag att ekvationer, som jag skulle börja med idag, också suger litegrann must. Så nu ska jag fylla på med blomkålssoppa och ciabatabröd, så jag får must att orka allt annat med. Som att skotta tillexempel.
Jag måste sätta ett nytt konkret mål för året. Jag ska fundera ut det medan jag duschar...
...snart skriver jag det!
Typiskt.
Just när man ska gå och duscha efter sin fantastiska prestation, sitter såklart någon och bajsar just på den toan som duschen finns i.
Och såklart har den hemmavarande och eldningsansvarige inte eldat tillräckligt länge för att det ska finnas varmvatten.
*plump ggr 2 i protokollet*
Jaha!
Jamen då sitter jag väl här svettig och läskig då....
...och annars då gott folk? Bilen går bra?
Åh vad BRAAAAAA att du går hem från jobbet nu Ninnis! DET behöver du så du får ladda lite innan mini-mini, (eller var det micro, eller vad det nu är för arbetsnamn på den här lilla skrutten) kommer.
Åh Lappis!
Det är tur jag sitter ner, för jag är nu alldeles mjuk i knäna-och i hela resten av mig själv med för den delen.
TACK för att du tog dig tid att skutta in här-jag har tänkt SÅ mycket på er och er resa. Piggelin har visserligen uppdaterat mig något rent faltamässigt-dvs att det äntligen hänt, men alla era känslor och att få vara med och dela det här helt fantastiska, har jag ju missat.
Du får så innerligt gärna berätta precis HUR mycket som helst mera. Jag vill veta allt möjligt-hur det kändes att se honom irl första gången, hur allt egentligen gick till med möte och överlämnande och flygresa hem och allt.
Jag ser dig framför mig där du letar din mobiltelefon och alltihop. Gåshud. Tårar.
Alltså lappis, jag saknar faktiskt ord för att beskriva hur glad jag är för er skull,. Och jag menar verkligen att jag så gärna skulle vilja veta mer och veta hur du har det. Det är det som främst fått mig att känna att jag borde hängt med när tråden flyttade, så för mig är det pur glädje om du vill vara lite med oss här ibland.
Jag undrar ju förstås vad pojken heter, hur gammal han är, vad ni gör på dagarna, hur det funkar med föräldraledighet och sådant-jag hoppas man har lite extra dagar på något vis, det måste väl behövas massor av tid för att knyta an och så? och hur ni gör med språk, träffa folk och alla tusen andra saker som jag inte ens kommit på att tänka på .
berätta berätta berätta!
Och GRATTIS finaste kaninfamiljen!
Nu måste jag gråta en skvätt.