• Daa

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Men åh. Blommis tåg var försenat, så vi kommer inte att hinna med någon kramträff. :-/ Himla förargligt, men så kan det vara.

    Lycka till med hemfärden med liten hund i alla fall.

    andbeyond: jättefin mage. Åh, så spännande att det börjar närma sig nu.

    Heloise: lycka till på KS. Tänker på er.

    lanovia: trist att inte må bra. Hoppas att det blir bättre snart.

    Idag var min son duktig. Han lyckades ta bort min begynnande mjölkstockning, den som pumpen gick bet på. Skönt.
    De börjar vara något bättre på att äta nu. Det händer fler och fler gånger att de lyckas äta sig mätta när jag ammar, så jag slipper att först fyllnadsmata med flaska och sedan pumpa (vilket kan vara rätt så frustrerande under småtimmarna). *tummen upp* Kanske finns det hopp om att jag ska klara av att sköta dem själv när det är dags.

    Men nu börjar det vara matdags igen.

    Många kramar.

  • Daa

    Hejsan.
    Men nu ska jag göra ett försök att kommentera lite:

    Massa kramar till alla er som är sjuka. Hoppas ni och era kära kryar på er snart.

    Fru Sy: Åh, vilken jobbig timing med din pappas operation. Håller tummarna att allt löser sig till det bästa. Orvar, stanna kvar ett tag till. Du får en kram till här, Fru Sy.

    Muggles: så härligt att höra att Ada och Beda utvecklas bra!

    *klappar Leksi på axeln för att hon tagit kontakt med läkare*

    Heloise: Tack för att du delar med dig av era upplevelser. Det är så skönt att få läsa om Elises framsteg och att du känner dig trygg i vårdkontakterna.

    Ingis: tänker på dig och din syster inför rättegången.

    Flamman: tack för telefonsamtalet igår. Det var trevligt. Ni finns i mina tankar också.

    Bruttan: jobbigt med de små stjärneljusen så långt borta, särskilt när en av dem blivit sjuk.

    Hvidis: besvärligt att lille killen flyttade tillbaka sig.

    Blommis: hoppas att du mår bra och att allt flyter med lilla gullhögen (nu syftar jag alltså på valpen, inget annat. ).

    Nu sover båda barnen efter en natt som varit lite besvärlig. Förmodligen borde jag gå och lägga mig också nu när Axel äntligen gav efter och slöt sina blå. Istället sitter jag här och skriver, iförd en vindjacka då jag kom på att draget från luftvärmepumpen kanske inte är så bra för mjölkproducenterna.
    Men jag tänkte ta tillfället i akt och fråga lite om era erfarenheter kring tvåmånaders-bebisars sömn (krumelurerna från VUL-bilderna har blivit bebisar som är två månader gamla! ♥) . Hur lite är det normalt att sova under ett dygn? Vi tycker att de har börjat sova lite och har mycket svårare att komma till ro än tidigare. 
    Är det negativt att deras mormor, när hon är här för att avlasta oss, låter dem sova i sin famn och tar upp dem så fort de är lite oroliga? Det känns som att man inte ska kunna skämma bort dem på det viset och att man till och med borde göra det och vill göra det, men vi måste samtidigt få vår vardag att fungera och det blir svårt om barnen inte kan somna och sova vidare utan att någon håller dem i famnen. I förlängningen måste jag ju klara av att ta hand om dem ensam.
    Matningen har utvecklats bra och jag ska försöka att välja att ta nattens besvärligheter som en svacka och inget annat.
    Vi har ju faktiskt lyckats med dubbelamning några gånger. Iofs med assistans från maken, men ändå.

    Dubbla bebisleenden ger för övrigt en känsla av ofattbar rikedom.

    Många kramar till er alla.

    Oj, nu vaknade Axel. Han borde ju vara vansinnigt trött efter dygnen som varit, men jag kanske tänker fel.

  • Daa

    Heloise: åh, så otroligt jobbigt när det inte funkar med ätandet.
    Jag hoppas av hela mitt hjärta att det blir lättare snarast. Finaste lilla Elise. Många tankar och kramar till er.

  • Daa

    Blommis: Truls är verkligen jättefin.
    Tänker på dig och din familj och önskar er allt gott.

    Fru Sy: Du har kämpat på så bra. Jag kan inte sluta vara imponerad av hur gott mod du har varit vid. Var det ungefär 1900 g du sa att Orvar väger nu? Det är inte så mycket mindre än vad Fälga vägde (2040 g) när hon föddes och nu är hon en bastant (nåja ) dam på 3,8 kg.

    Andbeyond: åååh, så nära nu! Det är så spännande.

    Bruttan: skit med gallstenen. Hoppas att medicinen hjälper.


    Ingis: håller också tummar för rättvisan.

    Ninnis: välkommen hem. Kul att höra att ni haft det så bra.


    Hvidis: skönt att du får vara ledig nu. Ingen lek att jobba med foglossning kan jag tänka mig.

    Fru Bygg: grattis till fint KUB. Skönt att illamåendet har lugnat sig lite nu.

    Tror det var något mer jag skulle kommentera, men det försvann i någon villervalla.


    Vi sitter och väntar på hungerkravaller och det har vi gjort någon timme nu. Parvlarna har sovit ganska länge, med bara några korta avbrott för störning pga syskons händer i sitt ansikte. Antar att det är för att de knappt har sovit alls i natt... Busungar. Eller är de kanske trötta för att vi lekte "Parvlar på hårdrockskonsert" efter frukost?

    När de vaknar ska vi öva dubbelamning igen.

    Vi har för övrigt ändrat våra nattrutiner och det fungerade riktigt bra några nätter. Vi hoppas att det som var i natt bara är ett undantag.

  • Daa

    Go'kwäll.


    Jag är sur. Som nämnt, natten mot igår sov barnen knappt alls. Jag fick kanske fyra timmars sönderhackad sömn det dygnet. Inget konstigt att det blir så ibland när man har spädbarn.
    Det blev ingen tupplur idag heller. Det ville sig inte riktigt fastän barnen har sovit ganska bra.


    Jag är fruktansvärt trött nu. Inget konstigt det heller, när jag sover lite i egenskap av småbarnsförälder och dessutom till stor del försörjer tvillingar genom amning.


    I natt är min mamma här för att avlasta oss. Tanken är att hon ska ta hand om barnen när de är lite oroliga om natten så att maken och jag ska få sova mellan matningarna. Hon ska även hjälpa till vid matningen så att maken och jag ska få sova över varsitt mål.


    Barnen sover som små änglar.
    Sannolikt är det två-tre timmar kvar tills de ska äta igen, om de följer samma mönster som tidigare.


    Jag har inte ont någonstans.


    Det är varmt och skönt och lugnt här hemma.


    Riktigt bra förutsättningar för den längsta sammanhängande sömnen på länge.
    Så otroligt taskig tajming att mina återkommande sömnbesvär dyker upp just nu. *klarvaken, men jättetrött och småbitter*
    Om det blir som det brukar, kommer det att dröja tre-fyra dagar tills jag sover igen.

    Nu har jag kräkts lite. I morgon kommer det att kännas bättre. Det är alltid värre att vara ensam vaken om natten.
    Inte för att det här är natt för vissa, men enligt vår dygnsrytm är det det.
    *inväntar nästa måltid, så att jag får göra något vettigt*

    Många kramar.

  • Daa

    Men det är fortfarande tid att uppmärksamma internationella kvinnodagen.

    Grattis, ni underbara.

  • Daa

    Haha, lite kul på ett sätt. Mamma har hållt mig sällskap en stund och masserat mina axlar för att se om det kunde få mig att slappna av. Hon har tyckt synd om mig och värmt lite mjölk.
    Hon kom hit för att ta hand om oroliga barn. Ja, nu har hon ju fått ta hand om sitt eget barn litegrann.

  • Daa

    När jag tittar på klockan känns det lite skumt att prata om nattetid eftersom det är ett tag kvar till småtimmarna, men det känns verkligen som att det är otroligt sent, alternativt otroligt tidigt.

  • Daa

    Blommis, förresten: vi får ta och ses någon annan gång.
    Jobbigt att ni blev så sjuka.

  • Daa

    Jag ska gå och lägga mig igen. Tycker mig ana ett stråk av avslappning i åtminstone en muskel.
    Om inte annat, så kan jag ju nu för tiden ägna ensamma vaknätter åt att lyssna på gulliga parvelljud. Kanske tända en liten försiktig lampa så att jag kan se på de finaste som finns ♥. Kanske också snegla en liten stund på min vackre man.
    Det blir bra. *slutar vara småbitter och bestämmer mig för att få ut max av vakenheten*

Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård