I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Tack för grattis Ninnis - lägger tacket här för säkerhets skull

Knack, knack. Nu kommer jag och knackar på mer på riktigt tror jag. Hoppas det går bra

Kanske en mer ordnad presentation kan vara bra: 35-årig Stockholmstjej med  make två tjejer (stora drygt tre år och lilla 1 månad), hus under renovering och stort intressse för människor, mat, resor och det mesta som är spännande. Hundälskare, men med full kalender och allergier i familjen är det inte riiktigt på kartan just nu dessvärre.  Jobbar som mellanchef och projektledare kan man säga. Gillar mitt jobb och pusslar därför ständigt med alla prioriteringar för att få jobba, lite ska det vara även nu under föräldraledigheten ockå.  Tiden är den begränsande faktorn nuförtiden dock. Jag har hängt länge i granntråden som nu verkar ha somnat i sin gamla form.

Resan till barn de sista fem åren har varit kantad av ett lite for stort gäng missfall och lite sånt, en del mediciner och så blev det innnan framför allt lilla ville komma. Just nu är tillvaron mycket trots från stora, mys med lilla och projektledning av allt möjligt både på jobbet och privat. Målet är att kommer ner i vikt hyfsat fort (ammar dock), första tiden har dock varit för mycket fika och för lite promenader de dagar vädret inte varit med oss, så bättring ska ske. Lilla är än så länge en sovare (storan var tvärtom) så jag är ganska pigg. Magont har hon dock, hoppas det snart kan vända.  Maken reser en del så jag är ensam med barnen en del så jag tackar min lyckliga stjärna för att sömnen varit så god hittills, kommer att ändras med säkerhet när hon blir lite mer vaken.

Jag har ju läst er tråd som smygis årminstone i ett år så jag tycker att jag har lite koll på er iallafall. och PB, Muggles och Fru E har jag ju ganska bra koll på.  Men hojta till om ni undrar något! Jag har hela tiden på BT valt att vara anonym och jag har valt bort FB och IRL-träffar, så jag svarar kanske lite kryptiskt på vissa frågor, inte av ovilja, utan för att jag känner mig mycket friare på det viset. Hoppas det är ok!

Kram till alla!

Tack PB! Känns bra att ha kommit ut!

Glömde ju en viktig sak - det är inte uteslutande att jag känner mig lite solo sen vår gamla tråd försvann och därför flyttar hit, jag har länge funderat  på att hänga dubbelt, alltså även här, för ni verkar vara ett himla trevligt gäng här. Dumma knappa tiden var det som har hindrat det.

Och sällsynt ego blev det, men att öppna en garderob tog sin energi. Laddar om och kommer igen...

Och jag som trodde det var lite lägre tempo här ?!

Muggles, du  måste få vräka ur dig men också få sova! Och det snart. BVC, sväron, mamma (?) alla du kan tänka på ska du ringa. Kram!

Heloise, vad du kan uttrycka dig bra! Mat är komplicerat på så många sätt. Jag känner igen mig lite i det du skriver och lurar också på hur man överför sunda värderingar och helst  kommer i bättre läge själv. Och då har jag inte ett  syndrom att hantera. Men väl en småätande make och liteegen ambivalens kring matmängder.  Men jag tror du är på rätt väg, men det blir nog en lång resa. Att Acceptera är väl en väl så viktig del, som i så mycket annat. Och bara det tar mycket tid och kraft. För egen del kör vi nyttiga middagar, GI mest och så ska småätandet försvinna.

Och träningsbalansen, den är svår. vi ska inreda lite träningsmöjligheter hemma när vi kommit lite längre i renoveringen. Jag tror det är enda lösningen i vårt livspussel. Vi jobbar mycket och prioriterar jobben mycket och ser det lite som egentid, så jag tror att kvällarna efter läggning kan bli bra. Ser för mig att vi båda tränar, har nyheterna eller en smaskig serie på på en TV, dricker en god juice efteråt och kanske bastar ihop (nu drömmer jag bort hela renoveringen som ligger emellan) Inte glass framför Tvn alltid alltså. Två- tre sådana pass i kvällen tror jag vore jättebra för vår relation dessutom. Maken delar min vision, så det ska nog bli. Idag är det mest barnvagnspromenader för mig (men  det är rätt bra träning med det också) och för lite för maken. Båda har gamla skador alternativt sjukdomar i bakgunden som gör det förkastligt helt enkelt. Och dåliga förebilder för barn.  Och sen ska vi hitta saker som alla i familjen, eller en förälder + ett eller flera barn vill göra.

PB, skrattade högt åt Truls senaste eskapad. Låter som treårstrots? Fast kiss luktar ju så kanske ska jag inte skratta.

Fru E, skymtade din fråga på annat ställe, men först idag. Ska puffa lite för dig nu där så du får svar. Förstår att det närmar sig nu.- är det kanske redan idag?! 

MSW, komsi komsi! Lockar lite jag med. Är det inte väldans dags snart?

Postar och fortsätter.

Vem snodde radbryten? Suck.

Fry Bygg, vad skönt att du fått sova lite. Visst blev det ersättning? Sover hon lite bättre av det eller är det magstrul, eller bara en vaken bebis?

Flamman, din historia griper, du skriver utmålande och går därför ingen förbi. Så det så.

Och Muggles som skrev ÄNTLiGEN. tack för sparken i  baken
 
Fru E, imorgon alltså? Alla tummar.

Förresten, har ni läst detta? Kanske kan gåtan om varför det inte blir barn eller varför vissa (hand upp) får många MF få en lösning framöver. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/enzym-forklarar-infertilitet
Mirakel är mina barn helt enkelt. Det är ju alla barn förresten.

PB - du har den finaste avataren av alla tycker min dotter.Hon tyckte min var aptrist, såna finns det överallt var domen igår.

Mitt nick kommer för övrigt från början av att det var i september för fem år sedan som barnförsöken började. 

Egentid för mig är att inte projekteda andra. Att sitta här med sovande liten i knät och bara nöjessurfa och hänga här är lyx. Egentid kan vara att gå på ICA Maxi utan barn och lyxa till det med en festis under shoppingturen. eller på dass om jag vet att någon annan projektleder (dvs passar lilla och stora samt svarar i telefonen vid behov).  Den utlimata egentiden och den bästa jag haft  de senaste tre åren är en weekend med bästa väninnorna, inklusive väntan på café själv med tidning på ettt missat tåg.. BT har varit min egentid en stund varje kväll under så många år.

Fru E, jag vågade nästan inte fråga eftersom jag inte vill påverka dig. Trombyl kan i sin eneklhet göra mirakel, det vet jag ju själv. Alla tummar som sagt. Och några tår också.

PB, det finns nog dessutom många saker som påverkar det där enzymet - kanske en del av de du räknar upp. Jag har ju ett par automimmuna sjukdomar i familjen som jag verkar ha ärvt och jag lurar ibland också på hur de påverkar min kropp. Men jag har ju hittat lite hjälp tack och lov.

Om ett antal år vet nog vetenskapen mer.

Näha, mot dagis.