MSW-det är så utspritt. 
Min sambo och jag pratatde om det sent igår. Fikarasterna på hans jobb och vad folk säger...procenttalet SD har i vår by, vad folk faktiskt tycker vore lösningen.
Och det finns inga enkla svar.
Samhället och världen är komplext och när saker och ting rör på sig ibland folk, så sätter processer igång som inte alltid är lättaa att överblicka. Och den som startade alltihop, kanske bara var en ilsken snorunge med för lite att kanalisera positiv energi på. Någon som inte känner tillhörighet och som behöver visa någon slags makt över någonting.
Men, i spåren av det som flammar upp, följer andra element. Den tunga och professionella kriminalitet som vanliga Svenssons faktiskt fattar väldigt lite av hur nära oss den finns, hur utstuderad den är och hur djupt den påverkar människors liv. De människorna drar sina växlar sådan här gånger. Det sprider sig inte av en slump! Det är inte samma snorungar som åker runt i hela landet och eldar-det är människor bakom det som har en helt annan agenda. (fattar ni tillexempel hur mycket ostörd tid de får att operera sin grejor på medan polisen är upptagen med att släcka uppror på gatorna?) Jag vet tyvärr lite mer än jag önskar ibland, om just den parallella värld som hela tiden existerar sida vid sida med det "normala" samhället. Det hör natten och våldet till och det är inget man fixar med enkla medel. Jag blir trött längst in, och vi flyttade faktiskt delvis just bort från den världen. den hade börjat ta för stor plats i vår egen, med de jobb vi hade, framförallt min sambo.
Däremot är det sorgligt hur enkelt det egentligen är, hur lite medmänsklighet, deltagande och engagemang som faktiskt kan räcka för att hindra rekryteringen. Det är lätt! De där människorna som knyter barn till sig istället för gangstrarna. Idrottsledarna, fritidsgårdspersonal, lärare. Människor behöver människor och hittar man ingen bra att ty sig till-då tyr man sig till och beundrar en dålig. för aallt är bättre än att vara osynig. Inte finnas.
och det, mina vänner, gäller vilken färg och etnicitet och kön som helst. Det ligger i själva varandet av homo sapiens. Det är också vårt Gudsarv-behovet och längtan efter gemenskap. Och bara för det, kan det också bli vårt djävulska fördärv. För det som är själva kärnan i vår existens, ligger risigt till för att förledas, bländas och luras. Av snabba fixar, glittrande löften och tomma luftslott. Med mörk mörk avgrunnd under.
Och så himla tröttsamt, känner jag, att hela den där grejen öht ska pågå.
Jag blir arg. Vill gå ut och ta glin och patrask i örat och lära ut lite hut. Fast just nu orkar jag inte riktigt ens bry mig. (Eftersom jag blir så väldigt upprörd när jag väl gör det att det är bäst att jag låter bli för närvarande)
(Här passar jag på att tacka min gamla klasskompis på gymnasiet, som höll på att hoppa av trean, men vi övertalade henne att läsa in den tiden hon missat tillsammans och hon var så klok, begåvad och mycket duktig på att studera och ställa de rätta frågorna, att när vi gick ut gymnasiet och fick slutbetygen, var det inte bara hennes som var bra utan mina hade fått sig en rejäl skjuts på vägen! Tack Y! Tack!) 
