I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hej September och Solde!!! Ja och alla andra förstås

September... mycket jobbigt du har och har haft omkring dig... Ta hand om dig vännen!

Solde; Så kuuuuuuul att du hittat tillbaka!! Duktiga fina kissen och GRATTIS till utbildningen och löneförhöjningen. Snart löser sig det där med jobbiten också ska du se

Hvidis, kram till livliga magen ♥ Håller tummarna att du fixar tentan också.

Ja Blomman, han ser ut som Musse Pigg eller nåt med de där stooooora öronen När han är pigg (!) har han såna där öron. När han är trött skrynklar han ihop dem och lägger dem platt mot huvudet.

Jo, körerna är väldigt roligt, både ger och tar energi. Gospelkören kan jag säga GER väldigt mycket energi. De övriga körerna både ger och tar. Det är så himla mycket repande så då blir jag trött. Men konserterna ger energi, mötena med "artisterna" och musikerna och nya låtar.

Blomman jag fick ditt mejl. Jag håller själv på och prånglar Ullmax just nu och får stödköpa till dotras fotbollslag så jag har fullt upp med det... Sedan brukar de slänga in Newbody till våren också... Pust.

Ikväll har vi faktiskt BF därhemma. Knoll o Tott är hos sin morbror med familj och leker med deras barnbarn. Idag har de bakat klådda med Fritids och sedan åkte de till morbror. Där ska de övernatta och imorgon ska de visst till badhuset. Fredag är vi lediga allihop. Jag och K måste till residensstaden och hämta hennes pass, för de kommer från ambassaden i Stockholm dit och hämtar/lämnar dokument. Funderar på att göra något skoj med barnen då när vi ändå är i "storstan". 
Hoppas musikern också får ledigt så kan vi åka dit allihop och ha lite skoj.

Ikväll blir det mys.
 

Solde visa inte bilden ovan till katterna! ;)

Lovet är slut för barnen. I fredags var vi på Teknikens hus och det tyckte barnen var skitskoj! Efter det och lite shopping så var vi helt slut och åkte hem.
Lördag var vi med min pappa och tänkte mycket på mamma och alla andra nära som vi mist. Ljus på graven och ljus i kyrkan. 
Söndag var det riktigt surväder. K var ute iaf och lekte med kvarterets barn. T och hennes kompis var på en långpromenad. Sedan när de kom in ville de prova hur det är att spela in musik, t ex när de sjunger. Så M lät dem pröva. Problemet är att vi har bara en inspelningsmick, så den låt de skulle sjunga, varsin vers och sedan refrängen tillsammans, var de tvungna att spela in var för sig. Sedan lade M ihop de båda spåren. Nu blev de plötsligt varse hur förbaskat svårt det är att sjunga synkront och likadant som den andra!  
Samtidigt så tyckte de att det var jätteskoj, när första chocken lagt sig över att höra sin egen röst så naket som det blir när man spelar in ljudfiler. Lite charmigt är det ju också att de sjunger olika... 
Sedan satte vi ihop en liten video från foton jag tog när de höll på och träna sången. 
Det blev ett roligt minne för dem tror jag

Imorse upptäckte jag ett  födelsemärke på ryggen, som blossat upp och blivit stooooort, olikfärgat och kliar. Det har INTE varit så där förut! Har haft en liten svagt grå fläck där förut som inte har varit upphöjd, men lite, lite skrovlig. Nu har det blivit en stor, upphöjd grej, i olika nyanser av brun/röd/svart och med läderhud! Jag har ringt VC och väntar att en läkare ska ringa upp mig... 
 

Morgon! HÄr har det snöat ca 2 dm på två dygn, men det håller sig kring nollstrecket så jag tror det smälter undan snart.

Fick tid hos min läkare på fredag, vilket var ovanligt snabbt. Först när jag pratade med sköterskan sa hon att både min läkare och min alternativa läkare var fullbokad resten av månaden! Och ingen annan kunde hon erbjuda heller. Men jag bad att läkaren skulle ringa upp mig och det gjorde hon. Och jag fick en tid redan på fredag. TACK!  Annars hade jag åkt till någon privat i grannstaden. Jag tänker INTE vänta. Så det så.

Eftersom min mamma dog i sviterna av cancer och en ung man i släkten dog av malignt melanom 36 år gammal (ett födelsemärke som han väntat för länge med att ta bort hade hunnit skicka ut metastaser i rygg och annat), så behöver jag väl inte nämna att jag målar upp skräckscenarior  Även om det är dumt att göra det. Men faktum är att malignt melanom inte alls är att leka med. Prognoserna är inte så goda för dem som drabbas. En lömsk form av cancer...  Men, men , jag hoppas att detta bara är en åldersfläck som ploppat upp. Konstigt bara att den kom så plötsligt. Eller ja, den har ju varit där i flera år, men bara som en svag, svag grå fläck. 

Och Blomman, osökt går ju tankarna till dig och det du gick igenom  Kämpe! Hur mår du nu?
 

September, det där med tarmarna och graviditet är ett elände... Faktiskt EN av orsakerna att jag tänkte ALDRIG MER under andra graviditeten. Att gå omkring och vara konstant förstoppad, med urusla järnvärden och så lågt bloddryck att sköterskan undrade hur jag öht kunde stå upp. Nä, det var hemskt. Foglossningar, trötthet, t o m illamåendet och halsbrännan kunde jag ta, men förstoppningen... Så ont och så hemskt med den där uppsvullna känslan! Och ta mig tusan inget hjälper ju!! Inte för mig iaf. 
När jag inte är gravid har jag inga problem, tack och lov. Men men mor hade problem och hon fick fickor i tarmarna där det samlades en massa så hon blev jättesjuk flera ggr. Inget kul alls.
Hoppas du kan hålla magen i någorlunda schack nu, vännen. Många tips har du fått här i tråden. Kanske något hjälper?
 

Blomman, så härligt att höra om Blompojkens framsteg i skolarbete, framför allt lusten att vilja göra det. Utan psykbryt. Min T är lite samma. Hon får titt som tätt psykbryt och grinar och har sig. Och lilla K gråter varje gång hon ska göra ryskaläxan och jag måste sitta bredvid henne precis hela tiden...

Det som stör mig mest med T, som ju ändå är 10 år, är att hon fortfarande väljer den absolut lättaste vägen, hela tiden. Hon gör bara preciiiiiiiiis det hon måste och det som står i läxbrevet. Att göra något litet extra, anstränga sig lite mer, skriva en rad extra, räkna ett tal extra, plugga in en glosa extra, läsa lite längre i texten, för sin EGEN skull, nä det finns inte!!! :-/   "Fröken har inte sagt att vi ska göra det, det står inte så i uppgiften". T ex om det är otydliga instruktioner på vad dom ska göra och jag säger "ja, men man kan tolka det så här, vore jag du skulle jag nog göra både och, för att vara på säkra sidan" så blir hon hysterisk och NEJ!!! Som om  det vore rent smärtsamt att råka göra något, lite, lite extra. Som att det är bortkastat och i onödan... Att hon inte fattar att kunskap är aldrig i onödan. HUR ska man hjälpa dem att få den insikten???
 *suckar djupt* 

fiafluffsfunderingar.blogspot.se

Heeeeeej! Jag är här, men jag är så förbenat trööööött....

Jag har inget bra att kommentera ang din pappa Blommanvännen, min pappa har alltid varit närvarande och engagerad, många ggr i större utsträckning än min mor (pga hennes problem med hälsan). Men jag känner ju igen det du beskriver från t ex vissa kompisar och deras förhållande till föräldrarna.

Förresten; det gick bra i fredags. Jag fick bedövning och de tog bort tre födelsemärken. Ett skrapades bort, ett stansades ut och ett skar de bort och fick sy igen (det största). Nu kliar det.

Godnatt!