I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Lilla K kräktes igår kväll igen, så hon är hemma med morfar idag. Jag är på jobbet.

Maken har inte svarat i telefon på hela kvällen, ej heller på morgonen. Ingen av hans kompisar, bror eller far vet var han är. Jag vet alltså inte var han övernattat och med vem.

Jag vet inte hur jag ens ska klara att sätta igång med mina arbetsuppgifter och räkna debet och kredit, prata med folk osv. Ni vet alla frågar glatt: Jaha, hur har jul och nyår varit?! Och ett stort leende. Jag bara svarar "Sådär" och går undan.

Jag har tid hos kuratorn idag kl 12:45. Jag ringde henne i tisdags för jag kände att jag orkar inte, jag måste få medicin. Men hon var ledig. Jag har inte druckit en droppe alkohol de här dagarna fö rjag vågar inte. Idag ska jag dit och kommer förmodligen bryta ihop. Vet inte om jag ska ta steget och be om medicin eller om jag ska försöka kämpa på ändå. Jag har bara ingen ork att ta i tu med saker känner jag. Jag vill vara glad igen. Jag vill inte att maken kmomer hem till ett vrak. Fan, jag vet inte nåt nuför tiden.

Blä, life sucks.

Godnatt, fast det är morgon!

AndBeyond, om du läser, jag kanske inboxar dig med lite frågor.

Jag har ringt och pratat med läkemedelsenheten på psyk samt skötaren som vi gått på samtal hos. De säger att det knappast är medicinerna. Men att kanske dosen behöver skruvas upp. Skötaren ska prata på måndag med psykiatrikern som vi varit hos och på tisdag har vi tid för samtal, men jag vet ju inte om han dyker upp.

Kanske jag bara ska inse att han slutat älska mig och fått nog. Kanske har han ändå känt så här länge och jag inte har velat se det och nu står han inte ut längre. Men det är bara 2 år sen vi gifte oss och då var vi så lyckliga. Jag fattar inte hur det kan försvinna så fort. Men det är väl bara att inse att jag inte är värd att älskas. Vi fick drygt tio år tillsammans och två barn. Man kanske inte ska begära mer.
Men vi har ju haft en så enormt stark kärlek till varann så jag har svårt att tro att vi inte skulle kunna hitta tillbaka. Om vi bara kan låta varann få gå i ett vacuum ett tag och sluta strida.

jaha. Så sitter jag här då med en wii-box och hela fadderullan men spelet Just dance 2, som är det enda spel T vill ha, finns inte att uppbringa i hela Sverige verkar det som .

Faaaaan!!!

Vet någon vart med man kan hitta wii spel förutom på Elgiganten?

Verkar som att de alla är engelska versionen. Jag tror nog det är bättre än inget spel alls. För Just dance 1 vill hon inte ha. Jag tror jag beställer från Spelbutiken. Håll tummarna för att det finns nu också!!

Bruttan, jag VET, men det känns som att jag hamnat i samma situation som för x antal år sen då alla jag älskade blev less på mig och lämnade mig. Massor med år sedan förstås, men jag ser mönstret upprepa sig. Då började jag leva väldigt destruktivt...
Jo, jag tror jag ska be om nåt som får mig lite gladare så jag hittar lite kraft att orka styra upp vardagen. Jag vill ha glitter i ögonen igen. Oavsett vad min man hittar på.

Bruttan, jag orkade inte ringa igår, jag somnade av utmattning.
Skönt att jag fick sova i alla fall. Om än jag vaknat ett antal gånger så har jag iaf sovit.
Hur är det med alla sjuklingar, börjar ni repa er?
Morfar ringde just och sa att han och Lilla K åkt hem till byn hem till mormor och att hon mår alldeles utmärkt. Hoppas det vänder nu!
Kram!

Aleta; hur är det med farbror, något nytt?
*kramar om*
Sorg är alltid jobbig även om det är "väntat".

Lanovia: HÄrligt ni verkar ha det Mys på nu!

Daa: När får ni komma hem med Parvlarna, vet ni det? För visst var ni bara hemma på permis? *förvirrad*

Nu ska jag sluta spamma och gå på lunch.
Tack Ninnis och alla för tipsen. Jag har beställt från Spelbutiken, hoppas det nu verkligen fanns och att det hinner fram i tid. Jag vill så gärna se ett stort soligt leende på min älskade T:s läppar igen!