I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Du är bara för härlig Ingis!

Jag har suttit och pluggat glosor och så kom jag på att jag kanske inte har tipsat om den här fantastiska sidan (som är gratis) för att plugga glosor?
Är man flera i en klass eller språkgrupp så kan man turas om att skapa övningarna men alla kan använda dem.
Jättekul, man kan ha vanliga förhör eller spela spel med orden. Funkar även med annat än språk om man vill.
(Högskoleprovens ordförståelse är roliga.)
http://glosor.eu/
Testa!
Och har jag redan tipsat, så tipsar jag igen! Det finns ju några här som har skolbarn.
Jag kan redan 100 ord på lulesamiska och barnen är strax efter mig. *Tycker att jag är duktig*  

Va, SYNTES inte peruken???

Det var helt galet, så jäkla härlig stämning! Vilka killar!

Tur att det inte är förrän idag (vecka 18) som Mini "kan bli skrämd av plötsliga höga ljud"...

Heloise, jag förstår dig så väl! När vi hade fått våra jobbiga besked och varken visste ut eller in var jag lite inne på samma bittra bana. Typ "Du har faktiskt kunnat få barn, vad kan du rimligtvis ha för anledning att beklaga dig över något som helst?" Sen visste jag ju innerst inne att alla har sina egna ryggsäckar och sina egna monster att brottas med. Som du säger, vi lever alla i vår egen verklighet med allt vad det innebär. Men visst är det enkelt att sätta likhetstecken mellan tex. graviditet/friska barn och lycka när man själv inte önskar något hellre.

Någonstans tänker jag att det är helt ok att känna lite bitterhet ibland, så länge man är medveten om varför tankarna kommer och att de inte stannar för evigt. De stunderna gör man helt rätt i att stanna hemma och vara snäll mot sig själv, precis som du gjorde när guddottern hade kalas. Elise kan tacka sin lyckliga stjärna för att hon har valt så fina föräldrar.

*kramar försiktig* 

Hej hej!
Idag har vi lämnat av E på dagis för första gången (heldag) och jag har börjat jobba heltid på riktigt. Jag tycker det är supertradigt att jobba heltid igen, men samtidigt så vill jag ju att E ska vara på dagis för hon behöver den sociala biten. Hon blev så glad och gick direkt till dörren imorse när jag sa att vi skulle till dagis.

Är det bara jag som känner såhär, eller har ni andra också känt såhär vid dagis?

Fru Bygg, vad skönt att E verkar trivas på dagis i alla fall. Jag förstår att det känns jobbigt att arbeta heltid igen, men som du säger tror jag de flesta barn mår bra av att vara på dagis. Hoppas det går bra för er båda på jobbet och att ni får ihop vardagspusslet med jobb, dagis etc.

Grodan kaskadkräks...

Vi säger glatt välkommen till magsjuka, ställer fram byttor att fånga spya i ,3 hushållsrullar och skurhinken...
Sofforna är inklädda i lakan, mattan borta och handsprit vid alla tvättställ!!

tjohooooo... soffdag

Jag galen??? Jajamen, med foten i kläm

Man ska se positivit på allt ju... så får jag magsjuka går jag ner i vikt!! Jippieee....

JAG HATAR DET, men tänker inte låtsas om det! Så det så!

Jag sitter i båten och håller käft OCH har kammat mig

Heloise, jag tackar dig för inlägget, du är min idol!!

Hej!

Här rullar livet på, veckorna går och det är inte så länge kvar innan bebisen (äääntligen) kommer ut. BF 11/3
Har i helgen varit barnvakt till syskonbarnen samt tvättat bebiskläder och bebisgrejer. Tog mig friheten att redan nu bädda lilla korgen hon ska sova i, längtar inte alls tills hon är här
Jag har oförskämt lite grav.problematik. Ont i fogarna såklart, men inte om jag ligger eller sitter ned vilket ju är himla härligt. Ingen halsbränna eller vattenfyllda ben och fingrar ännu heller. BM tycker att jag är himla "söt och fräsch" som hon så gulligt uttryckte sig. Haha. Så nu är det mer att jag är lite uttråkad för att jag inte är så rörlig och längtar något galet efter bebben. Lägger in magbild från förra veckan i galleriet.

Life is good, önskar jag kunde dela med mig av den här energin till alla er som har det jobbigt just nu. Tänker på er!

Igår var vi på första tillfället av 2 på profylaxkurs. Kändes som att vi är rätt pålästa och har pratat mycket om förossningen men var bra med någon som "ger läxor" så vi verkligen börjar komma igång och träna mer praktiskt. Skriva ned tankar och så också. Så en mycket bra kurs. Känner mig mest förväntansfull inför detta stora med förlossning, vill bara ha min bebis NU! Så skönt att slippa vara rädd, maken är så himla söt och investerad i det hela. Han nyps hårt och jag andas

STORA KRAMAR till er alla!

OM jag känner igen mig! Jag tyckte också det var tradigt att börja jobba heltid igen efter att ha varit hemma med Moa i 22 månader och inte gjorde det saken bättre att Moa tyckte det var superjobbigt med dagis i början. Hon grät så förtvivlat varje lämning från mitten av januari till efter påsk, men sen vände det och nu älskar hon dagis! Det har varit jättebra för henne och hon har utvecklats jättemycket.
Tur att lilla E gillar dagis i alla fall! Kram på dig!

Känner till min stora glädje att självömkande bitterfittan har lämnat byggnaden och ersatts av en betydligt trevligare individ

Ninnis du har helt rätt, jag tänkte på det igår, jag har iaf ett barn, jag har fått uppleva glädjen med att vara gravid och att få barn! Så jag sitter också ner i båten och håller käften Men jag hoppas att ni inte tror att ajg missunnar någon friska barn eller att jag är ledsen över Elise. Så är det ju naturligtvis inte, jag är outsägligt glad över henne och byter henne inte mot någon frisk unge i världen och som sagt var, vi har aldrig haft nått val, ingen pws ingen Elise. När jag blir bitter och ledsen så är det ju inte för min skull, att stackars mig som fått ett barn med ett syndrom typ, utan det är ju för henne som jag blir ledsen. Hon förtjänar ju inte det här, och det gör mig ont att hon kommer att vara ledsen och få kämpa över basala saker.

Nog om det!

Idag kommer bvc , jag har städat och bakat en kaka, för mamma säger att det måste vara rent när bvc tanten kommer annars kommer soc

Idag börjar det nya livet, jag ska koka lite linssoppa och ikväll blir det kycklinggryta.
Filmade henne i morse, hon var klarvaken och låg och "pratade" ska be Panzer lägga ut filmen.
 Nu ska vi öva med nappflaskan, hon är så gullig när hon ser den, lilla rosenmunnen öppnas och hon lutar sig framåt. Någon gillar nappflarran, brås på mamma, hon gillar också flarror

Andbeyond: din bm har helt rätt, du är otroligt söt, har ni tänkt på något namn än?

Hoppas Signe mår bättre snart bruttan, och ja magsjuka=viktnedgång man ska alltid tänka positivt, fast med arslet i toan och huvudet i en hink så är det ju inte så lätt att tänka, wow nu kan jag ta en kaka till...

puss och kram

Det är oundvikligt att vältra sig i sin egen olycka i den sits ni hamnat i. Det är ju omänskligt att begära att du/ni skulle ta detta med jämnmod! Det är ju en jättegrej! Att hon inte ens kan äta ur nappflaska utan att kanske kvävas. Och att du får sova max 3h per natt. Jag som hade jättetrubbel med min amning som under min värsta period max 4h per natt (och då uppdelat i 2+2h) så jag vet lite hur det är... När det håller på för länge så blir man inte sig själv, har inte buffert för att klara ens de allra minsta motgångarna.

Du har all anledning att bittra ihop! Och det är nog tom nödvändigt för att det ska vända... KRAAAAM!