I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Den här boken handlar inte så mycket om just morfar men han är iaf med i berättelsen och själva boken är gullig och bra: www.bokus.com/bok/9789163839634/busiga-bebben-och-mormor/
Inlägg från: muggles
|
-
-
PB: det lät riktigt otäckt det där med blodet, bra att det stoppat nu. Vad mysigt med pratstund med sambon - håller med om att det blir för få sådana stunder. Men å andra sidan uppskattar man dem desto mera kanske? Maken sticker som sagt till Prag imorgon med jobbet (företaget firar 15 års jubileum och bjuder alla anställda) så vi ska fira lite fredag ikväll med "plockemat" och gott rödtjut.
Apropå magproblem så är Ada väldigt lös i magen sedan i helgen. Det började med att de var hårda av purémat och då öste maken på med katrinplommonpuré. På Beda stoppade det upp när vi gav vanlig mat igen men på Ada fortsatte det vara så löst så löst. Så fort hon fick vanlig mat, gröt el välling så bubblade det i magen på henne och kommer ut diarré. Det har gått så långt att hon inte vill äta
Hon kopplar förstås ihop mat och obehag nu Jag försöker ge majsvälling men det har inte heller hjälpt. Blåbär har inte hjälpt. Och nu väger hon förstås mycket mindre än Beda, det känns verkligen när man lyfter upp henne Men hoppas nu att det går åt rätt håll snart...
Blev ingen träff med Lanovia idag som blivit sjuk i hosta men vi tar en tur till ett närbeläget centrum med en granne och hennes två barn (varav hennes äldsta är lika gammal som Moa). Bra med många föräldralediga i området! Det blir lunch och fika och en tur till en lekplats - det gamla vanliga alltså
Så nu måste jag sätta fart och göra mig i ordning. -
Jag fick också höra om mellanblödningar men det har jag faktiskt inte haft några alls, så jag har ingen erfarenhet hur de ska "kännas". Jag tolkar en mellanblödning som lite blod men inget ont men det kanske inte stämmer? JAg trodde dessutom att mensen skulle försvinna efter några månader men min är fortfarande riklig och långdragen och verkar inte avta, tror jag haft spiralen i 3 mån typ. Suck. Men ont har jag inte det minsta (har iofs aldrig haft mensvärk).Norrskensflamman skrev 2011-11-10 10:03:05 följande:Från det ena till det andra. Minns inte vem här som hade erfarenhet av hormonspiral.
Jag satte ju in min för 1½ vecka sedan. Först blödde det lite och kom lite flytningar (rester av mensen och så från att de varit in o pillat tror jag). Riktigt ont i magen. SEn var det bra ett par-tre dagar. Nu har det börjat en molande, mildare mensvärk och så har jag börjat blöda. Först lite, sen succesivt mer och nu är det som en mindre menstruation faktiskt. Och molvärker. Är det normalt? Jag vet att hon sa att mellanblödningar kan komma, men detta känns som mens. Igen. Mitt i cykeln omkring ägglossning. -
Flamman: jag tycker du ska ringa MVC bara för säkerhets skull.
-
Lanovia: jag tror inte ditt lugn försvinner när det blir allvar. Jag tror du kommer att känna igen "ja just det det var så här det var" och så behåller du lugnet för du har varit igenom det här förr. Kroppen känner igen det. Kram!
-
Jag mejlade precis med en kompis i veckan som aldrig fött barn och när hon satte in spiralen så gjorde det tydligen fruktansvärt ont och blödde en del efteråt. Jag tror att det är betydligt enklare om man fött barn hyfsat nyligen. Jag har satt in spiral två gånger (en koppar och en hormon) och båda gångerna hade jag fått barn inom senaste året så livmodertappen var nog uttöjd.Norrskensflamman skrev 2011-11-11 08:44:35 följande:Jag fortsätter och blöder och blöder. Inte så där mörkrött o klumpigt som vid mens utan mer ljust och rinnigt.
Magont, som mensvärk.
Hoppas att spiralen sitter på plats iaf
Alltså jag har pratat med så många nu och de säger att de har inte alls upplevt isättandet av spiralen så där himla ont. Jag hade nog otur bara. Men jag tänker inte riskera detta igen, så nästa gång får de ge mig nån sorts bedövning eller så får de söva mig. Jag vågar inte chansa mer. -
Heloise: åh vad jag känner igen känslan
Jag som just härom veckan förundrades över ditt coola lugn över plusjakten... Klart man önskar att det ska ta när det gått 5-6 ggr, det är väl naturligt! 3 gånger kan det få ta - MAX. Kram!
PB: jag förstår precis vad du menar med middag vs samtal och ögonkontakt. Själv upplever jag just nu att kommunikationen fungerar perfekt och närheten finns där men jag orkar bara inte ha sex. Det känns som ännu ett krav och en prestation. Det är så lätt att bara sjunka ner framför tv:n och titta på Robinson el Idol efter att barnen lagt sig och känna att man kan slappna av helt. Inga krav, inga prestationer, bara slappa. Ska man ha sex måste man liksom anstränga sig, hitta lusten, släppa alla tankar på måsten etc. Ja om ni fattar... -
Ada (skrev jag Beda?) är fortfarande lös så fort hon äter ngt annat än majsvälling. Jag börjar bli orolig att det är glutenallergi el ngt
Hur troligt är det att en enäggstvilling får det men inte andra? Är det ngn här som har erfarenhet av glutenallergi och vet vad man ska titta efter (sökte på nätet men blev inte klokare: diarré kan vara ett tecken, jaha). Om något dygn har hon varit så här lös en vecka. På vårdguiden står att man ska söka vård om de varit lösa 4-5 dygn el mer än två veckor (vilket schizo råd). Men vi har iofs bvc-tid på måndag... -
Men så där har jag också känt; att jag kanske inte är lämpad att vara mamma. Jag har alldeles för kort tålamod ibland och blir irriterad över saker som att Moa tar tid på sig att bli klar tex. (Men jag borde istället fatta att hallå hon är bara 4 år.) Och att jag ibland sitter och svarar på Moas frågor lite förstrött medan jag läser tidningen - istället för att ägna henne full uppmärksamhet. Jag borde spela spel med henne istället för att hänga vid datorn. Ja en massa sånt. Man har liksom krav på sig att vara perfekt på något sätt. Men hur många är det?!Leksi skrev 2011-11-11 23:12:55 följande:Hm, jag har också börjat inse att A är lite jobbigare än de flesta andra barn. Kanske inte lika trotsig/bråkig som Iris verkar ha varit men jäkligt aktiv! Man kan liksom inte slappna av en sekund. Jag har ju inget att jämföra med men det är faktiskt en liten tröst att det kanske kan vara så, för ibland undrar jag om det är fel på mig som tycker allt är så jäkla jobbigt. Att jag inte är lämpad att vara förälder. Att jag liksom har helt fel egenskaper för det om ni förstår hur jag menar. Som bara blir stressad och irriterad över att inte kunna planera eller hinna med någonting.
Åh jag har så mycket tankar kring det här som snurrar i huvudet men det är svårt att skriva så det låter vettigt. Jag älskar ju A vanvettigt mycket och ångrar inte en sekund att vi bildade familj, det vill jag dock understryka. Nä nu ska jag avsluta det här innan jag snurrar in mig ännu mer.
Kramar och önskan om trevlig helg till alla!
Godnatt! -
Natten utan maken (som är i Prag och dricker öl) gick ganska bra. Har varit uppe med ung 1,5h mellanrum. Men eg vaknar de inte så ofta var och en för sig, det är bara det att det är omlott. Beda vaknade kl 00 men somnade om själv (men då vaknade jag till också fast jag behövde inte gå upp), sedan vaknade hon 00.40 och gick inte att söva om vilket jag försökte i ung 15 min. Sen gav jag upp och gav henne mat. Därefter sov hon till halv fem. Ada vaknade vid 03-tiden och fick mat direkt för jag insåg att hon måste vara hungrig. Sedan vaknade hon också vid halv fem. Då fick de båda nappen och sov till kl 06. Så båda har vaknat två gånger var på en natt, det är ju inte så konstigt för 6-månaders.
Det som är lite konstigt är att Ada klarar sig längre tid utan mat på natten fast hon äter sämre på dagen (pga sin mage). Hmmm...?
Idag blir det iaf en tur till stan (Julstaden Göteborg invigdes igår) för en lunch med svärmor och alla barnen, ska bli mysigt!