Ja, det är ju enkelt att förklara – på ett så tidigt stadium som möjligt – att ni ska ha ett minibröllop.
Mycket värre med alla som förväntar sig att få komma när man ska ha ett rätt stort bröllop (många fler än man kan bjuda, kan jag meddela)...
Hoppas det löser sig för er och att du mår bättre!
Det är verkligen fräckt att hinta om att man vill bli bjuden på bröllop! Några relativt perifera vänner till oss har ganska oblygt sagt att de verkligen hoppas på att få gå på vårt bröllopskalas (en föreslog på skoj att vi ju kan äta nudlar i några år för att få plats med fler vänner) medan andra väninnor som snarare har potential att bli tärnor, d v s nära och gamla väninnor, har varit betydligt mer blygsamma och inte ens förväntat sig att bli bjudna. Knepigt, det där! Det är ju också rörande att folk så himla gärna vill vara med..!
Men TS, jag tycker inte att du ska skämmas för att låta din pappa eller annan familjemedlem förklara för era släktingar att ni valt att gifta er endast i kretsen av den närmaste familjen! Det behöver ju inte vara så att han framför det som om du sänt ut honom på uppdrag, det kanske han kan låta förstå eller nämna i förbifarten om han ändå har dem på tråden?
Annars: klura i lugn och ro ut ett skämtsamt sätt att avfärda de hoppfulla, och skicka det till var och en som meddelande eller använd det i en allmän statusuppdatering om du vill göra det via Facebook! Lycka till!
