Okej att inte bjuda släkten?

Mina föräldrar gifte sig för 50+ år sedan. Mina morföräldrar betalade det mesta, och min pappa är _fortfarande_ sur för att mormor och morfar (hans svärföräldrar) hade lite för stort inflytande över gästlistan. Bland annat fick inte flickvännen till hans marskalk komma, för att de inte var förlovade, och så bjöd de kanske några av sina egna vänner.
Så trots att mina föräldrar nu betalar ungefär en fjärdedel av vårt kalas (mina blivande svärföräldrar likamycket, samt vi två står för resten, d v s hälften) så har de inga krav på vilka som ska bjudas, utom att de vill att vi bjuder min faster (vilket ändå är en självklarhet; vi vill även bjuda fler släktingar).
Sådana känslor kan alltså ligga kvar länge...

Mina svärföräldrar vill väldigt gärna bjuda med ett par som de känt sedan sina ungdomsår och som de står väldigt nära. Min M2B hade kanske inte bjudit dem själv egentligen, men eftersom hans föräldrar så gärna vill och eftersom det bara handlar om två personer får det vara OK – trots att vi har massor av vänner som vi inte kommer att kunna bjuda...

Mitt svar riktade sig kanske inte så mycket till TS som det borde. Till dig vill jag säga att du absolut ska sätta ner foten gentemot din mamma! Ni har valt att ha ett relativt litet bröllop, och med det följer naturligt att man inte kan bjuda ”alla”. Så är det bara!