BlackWIngedAngel skrev 2011-02-15 23:56:39 följande:
Det finns säkert de som vill avgöra hur mycket som är tillräckligt mycket, men jag tycker egentligen inte att det är så märkligt om man ibland kan uppleva det som stötande att personer som konstaterar att de alls inte tror använder kyrkan som en lokal i största allmänhet.
Däremot upplever jag ibland att folk nästintill verkar rädda för att stå för att de tror. Att man ska bli stämplad som fanatisk om man säger; Jag tror på Gud. Det tycker jag känns jättetråkigt. Vad som är tillräckligt mycket tro för ens egen del vet man bara om sig själv, men är man ateist, så ser jag inte riktigt varför man ska använda kyrkan till bröllop eller begravningar heller.
Det håller jag med om-att man gärna får en stämpel ifall man uttrycker att man faktiskt tror på just Gud, istället för att mer allmänt "kanske eventuellt och omutifall och isåfall på lite av varje". Men ännu mer ont tycker jag det gjort under åren då andra som kallar sig kristna, dömt ut mitt eget liv och min tro.
Och jag tror verkligen man är ute på farlig mark ifall man tror sig kunna avgöra vem som tror som man "borde". Var och ens hjärta måste rimligen vara känt av skaparen, utifrån tron att personen är skapad av denne så att säga. Det behöver inte jag rota i.
Min skyldighet är istället att vara en medmänniska.
Att man ska ha respekt för den tro och kyrka man kommer till däremot, DET borde verkligen vara en självklarhet. Det är en himmelsvid skillnad på tveksamhet inför "de eviga frågorna" och förakt. Att börja peta och vilja ta bort ur en gudstjänst är tex väldigt konstigt "Kan ni skippa snacket om Gud, för det vill vi inte ha med..." -Nähä-men tänk om med ert upplägg då. Leta en fin lokal i borgerlig regi.
För annars har ni ett problem.
