att tycka om sig själv och må bra

Tack så mycket för era svar. Jag kämpar på... terapin börjar på måndag och jag hoppas att den kan ge mig lite bra perspektiv på livet! Jag vet att jag har en förmåga att se saker i svart eller vitt, antingen är allt jättebra eller jättedåligt. Har även flera gånger varit väldigt nära att göra slut med min pojkvän sen 4½ år, sambo sen 2 år, när allt bara känts jättejobbigt. Speciellt när vi varit på semester ihop så blir det - för mig -en kris i relationen. Jag vill tillbaka till sol, värme, kravlöshet och förknippar liksom vardagen o det gråa med honom. Trots att han är samma person som gjorde semestern så bra, mysig och avkopplande. Ibland känner jag mig så orättvis mot honom. Han har ju funnits kvar genom alla "stormar", berättar mer eller mindre varje dag att han älskar mig och tar hand om mig på ett bra sätt. Sen kan vi inte "prata om allt" som jag och mina tjejkompisar gör, men det verkar vara ganska vanligt att det är så - att man umgås annorlunda o babblar mer med sin kompisar om allt möjligt. Eller, vi kan väl det, men han har inte alls samma behovs som jag har att prata om allt hela tiden... Vi är väldigt olika på vissa sätt o lika på andra, Ibland känns det jobbigt att jag i relation till honom alltid kommer att vara den "tysta och eftertänksamma". Den roller som jag är så trött på.