Det där med vikt är intressant!
Jag är 170 cm lång. När jag gick i gymnasiet vägde jag typ 63 kg och tyckte att jag var en jätte. Jämförde mig med tjejer som var nån dm kortare och pinnsmala...
Sen pluggade jag, gick upp till typ 85 kg. Då tyckte jag att 63 kg var jättesmalt 
Gick ner till typ 68 med VV och kände mig som en gudinna. Fasiken vilka snygga kläder jag köpte! 
Sen flyttade jag "hem" och hade det riktigt j-la jobbigt ett tag. Min pappa var sjuk (fick en stroke) och jag fick tampas med både hans personlighetsförändring och mina idioter till släktingar.
Detta plus att jag jobbade 10 mil från hemmet, gjorde att jag gick upp alla kilon igen.
Sen flyttade vi, min pappa gick bort och jag blev gravid: tadaaa - mer än 100 kg!
Sen hade jag tyvärr inte sån tur som alla säger: "när du ammar så fullkomligen ramlar kilona av dig" ... Jo, tjena! Jag gick ner till typ 95 kg på ett halvår. Sen gick jag ner magra 5 kilo till m VV... Min kropp verkade reagera tvärtom mot alla andras under amningen. 
Förra våren testade jag GI/LCHF och gick ner 15 kilo på några månader. Nu har jag nog gått upp det mesta igen. Har varit en jobbig höst.
Min poäng: snacka om att vikten beror på hur man mår!! Jag har dock aldrig haft sån tur att jag förlorat vikt när jag mått dåligt...
Jag är ju en av gammelhönorna här i tråden. Fyller 35 på måndag!
Och jag fyller 30 den 22e! 
Säger ju att vi har en hel drös fiskar här i tråden!!
Men det där du skrev DD var så klockrent, det ska jag använda nästa gång dessa människor påpekar att min kropp förändras med åldern. "Japp, det gör den! Därför är det desto mer viktigt att ta tag i de återstående 5 kilona innan det går ännu fler år!"
*Trettioårskris?*
Jag skulle personligen aldrig äta enligt VV eftersom jag har så pass bra koll på vad mat verkligen innehåller. Jag vill inte ha tillsatser i maten, utan vill äta "ren" mat. Det är ju en aspekt bortom det här med viktnedgång, det synsättet lever jag med dagligen. Därför går VV bort för mig. 
Fast än så länge så äter vi färdigköpt korv, pasta, köttbullar, smörgåspålägg och lite sånt. Jag tycker dock inte längre att tex färdiga sallader (typ räksallad) är goda, det smakar för konstgjort.
Åh, gilla gilla gilla! *tuppen upp*
Ja, det där med självförsörjning är ju en dröm vi har gemensamt! Efter lovet börjar jag den efterlängtade kursen i ekologisk grönsaksodling, me like!
Men det där med din dotter... Du måste ju inte utesluta potatis, du kan byta ut det/komplettera med andra rotfrukter och sötpotatis. Potatis är nyttigt, men ännu nyttigare är de andra rotfrukterna. Potatis är ju bara en liiiten del i vad som finns att köpa i den kategorin. Problemet i sverige (fast ett förståeligt sånt eftersom det är mkt lätt att odla) är ju att vi äter det som huvudsaklig basföda. Jag vurmar ju för sötpotatisen, krutpaketet av nyttigheter som är det absolut hälsosammaste vi kan äta!
