Ledsen...
Hej alla på detta forum!
Jag har ett "problem" eller vad man nu ska säga. Ni kanske kommer tycka jag är patetiskt efter att ha läst detta men jag måste bara få ut det jag känner! Döm mig om ni vill!
Det är så att jag i hela mitt liv alltid sett mig själv som gift, men i senare tonåren började jag känna att jag vill ju inte gifta mig för giftandet skull, började tycka att det inte var så viktigt längre. Då var jag ihop med en kille, men i själva verket hade jag sen jag var ungefär 16 år varit kär i en annan kille, vi kan kalla honom T (som dumpat mig). När det togslut mellan mig och den andra killen så började jag och T att träffas igen men blev inget seriöst. vi strulade fram och tillbaka hur länge som helst och va osams och jag trodde det va kört med T men vintern 2008 blev vi för sista gången tillsammans igen, vi har ju vetat i flera år trots allt tjafs att vi faktiskt älskar varandra! Nu har vi en dotter ihop som är ganska nyfödd och jag är lyckligare än lyckligast. Men det finns en sak som gnager lite på mig... Första gången jag såg T så sa jag att detta är mannen jag ska gifta mig med. Men han är inget "fan" av att gifta sig direkt, han tycker inte det är så viktigt eftersom vi redan har barn ihop och har det hur bra som helst. och jag håller verkligen med, men jag vill göra det där lilla som knyter ihop oss helt! Jag tror jag friat 100 ggr och typ fått ja, men när jag nu försöker ta upp det och verkligen bestämma datum och så för att det ska hända nåt (och för att jag vill veta hurlångt innan jag måste planera, vill inte planera på 1 månad) så svarar han helt likgiltigt och oengagerat..... Det känns inte så roligt. Detta är mannen jag alltid velat gifta mig med som sagt! O han säger att han kan gifta sig men det är ju det här med kyrkan och att han inte tycker om spektaklet runt ett bröllop. Att han känner att han kommer i fjärdehand efter ring, klänning och fest typ... o så vill jag ju inte att han ska känna.
Så då undrar jag lite, behöver lite råd. tycker ni att jag ska "nöja" mig med att gifta oss väldigt enkelt borgeligt och sedan ha middag för familjen bara, eller ska jag inte ge mig och verkligen se till att vi bestämmer oss för ett litet större bröllop (runt 50 pers) ?
Det är ju så att i det stora hela så vill jag ju inget annat än att va gift med honom, allt det andra är ju oviktigt, bara det att jag vet inte hur jag kommer känna när vi gift oss enkelt, jag tycker det är väldigt roligt med fester och så. Kommer jag ångra mig och vill ha fest och klänning och hela köret?? Tycker ni jag är ytlig? Att det är elakt av mig och pressa honom till ett bröllop som han bara vill lite halvt??
Tack för att ni tog er tid och läsa detta urlånga inlägg, lite svårt att förklara vad jag känner på 10 ord typ :P Hoppas på lite råd från nån.
Eller?
