Häst vs bröllop

Jag umgås inte särskilt mycket med mina kollegor utanför mitt arbete men valde ändå att bjuda in ett tiotal personer från mitt arbete som jag anser att jag förtror mig lite mer till och som jag helhjärtat skulle göra mer eller mindre vad som helst för. Detta eftersom jag arbetat nästan dagligen med dessa personer i 10 år. Den av dem som jag anser som min "bästa vän" och även den jag avslöjat de mest pinsamma och även har många minnen med har tackat nej med motiveringen att personen ska på elitloppet.
Min haka åkte fan i golvet när jag hörde det men personen skämtar inte.
Jag har inte haft chansen att prata med personen face to face än men för fan ELITELOPPET!?
Det kommer ju nästa år igen, se reprisen på tv... jag gifter mig EN gång (förhoppningsvis).
Kan man verkligen känna så fel efter TIO år ihop att man betyder mindre än några hamburgare på ben?!
Jag vet att man är känslig över sitt egna bröllop men jag kände direkt att den här personen kommer jag ALDRIG att bjuda på någonting igen.