Titta, xxxxxx mamma är så smal!

Jag tror att du vet bässt. Fören jag blev gravid så vägde jag 53kg och jag är 175cm lång. tycker att du skall vaar glad över att slipper bära omkring på massa extra kilon.

Som du sekert vet så säger barn en massa saker :) Jag skulle inte fundera mer på det. Och om människor pratar, så låt dem göra det. Deras problem inte ditt!

Om du har kropp som modellen på bilden så är jag typ grön av avund... Jag har liksom motsatt problem som du.

Men modellen var ju visserligen jätte smal och skulle kanske vara lika snygg lite mindre smal, men hon såg ju inte sjukligt smal ut, hon var ju inte benig. Tror inte folk pratar så mycket, ser du frisk ut för övrigt har nog folk i din närhet andra, egna problem att tänka på. Var glad istället att du gillar hur du ser ut, så länge som du är frisk och mår bra i alla fall!

Ät och njut och var glad och lycklig... och du kan ge dig tusan på att citat: " tänk om folk pratar om mig " vilket inte har någon som helst betydelse... Fortsätt och ät o var glad!

Äsch, du är bara "ovanligt smal" i dessa tider då folk blir fetare och fetare - dagens sanning. Klart att det sticker ut, precis som riktigt tjocka människor säkert också får höra från barn att de är tjocka. Vuxna tänker säkert, men säger sällan saker rakt ut, så som barn gör.

Jag skulle vara glad om jag vore så smal som du! En del har det naturligt, andra får kämpa mer för det. De som inte har det naturligt, eller inte orkar kämpa, är rundare av sig. ;)

Idag 160 cm och ca 70 kg. För tio år sedan, och många myskvällar tidigare, ca 55 kg till samma längd. ;)

Är du frisk och mår bra är det väl skitsamma vad andra eventuellt kan tänkas tycka och tänka! De har inte med din kropp att göra.

Jag håller med föregående talare, så länge du mår bra och trivs med din kropp så är det absolut ingen anledning att lyssna, fundera, och oroa dig över vad andra tycker.

Äsch!!!! Strunta i det!!! Lev ditt liv och se det som att folk är avundsjuka

Det var ett  barn som pratade.

Ett barn som kanske har en mamma som varje dag står och nyper sina egna valkar och förbannar att hon inte ser ut som du?  ;)

Jag har en väninna som har asiatiskt påbrå. Ett dagisbarn hälsade på henne med kommentaren 'Hej chokladansikte'. Hon tog illa upp men jag tror att det var för att hon är så söt och fint ljusbrun i hyn ;)

Vad jag menar är; vad ett barn säger ska inte alltid överanalyseras. Så länge du mår bra så är väl allt okej?
 

Hahaha "chokladansikte"... Alltså.. asiater är ju inte mörka så att säga. Hade ungen sagt det till någon från Nigeria så skulle jag mer förstå....

jag skulle döda (inte bokstavligt) för att få vara så smal :(

När jag besökte ett dagis (genom mitt yrke) satt jag med vid bordet när de åt mellis för att bekanta mig lite. Ett av barnen satt knäpptyst hela måltiden och tittade fundersamt medan jag småpratade med de andra barnen. Till slut upphävde han dock sin stämma och sa:

"Du är för tjock för att hjula."

Tja, vad ska man säga, det var ju en obestridlig sanning. Som sagt, man får inte ta åt sig så mycket av vad barn säger!

barn säger mycket. De lär sig via reklam och TV att oftast kvinnor granskas o värderas utifrån sitt utseende snarare än egenskaper de imiterar sedan vad de ser och hör eftersom de ännu inte socialiserats in helt i vad som anses acceptabelt att säga rakt ut eller hålla för sig själv. Har hört barn kommentera snygga mammor eller mammor med wawawoom kropp osv.. De lär sig att värdera utseenden genom vad de ser och hör på TV exempelvis. Tänk all reklam för Zumba, träningsskor, duschcreme, lotions o allt möjligt som de snappar upp..

Ta inte så allvarligt på vad du hörde, ett barn sa bara rakt ut vad en vuxen inte skulle sagt men kanske tänkt. Tror inte att de pratar om dig  allmänt. Och om de nu skulle vara så så skit i det! Att du mår bra och är frisk är ju det viktiga. Alla har olika kroppstyper och ser olika ut och ibland råkar man tillhöra en ytterlighet.

Barn säger mkt lustigt ibland. Har fått höra mkt genom åren på skola och förskola. När jag log o  skrattade sa ett barn "- Herregud vad stora tänder du har!" De verbaliserar sin intryck. Många har frågat vilket land jag kommer ifrån även fast jag är från Sverige. Många barn säger till mig att jag är så liten (jag är väldigt kort). Ett barn sa till mig att jag hade läskiga ögon och att han blev rädd när jag tittade på honom! (Då var jag alltså glad och inte arg eller så på pojken...) Barn har kommenterat mina mörka hår på armarna och sagt typ " - vad håriga armar du har! Det har inte min mamma." m.m Andra får höra att de har stor rumpa eller nåt annat, även fast de kanske inte har det men ett småbarn som går med rumpor i ansiktshöjd kan i stunden tycka att den ser stor ut jämfört med deras egen eller nån annans. Olika åldrar olika faser.

Lägg alltså ingen vikt vid vad ett barn säger om ditt utseende, de kommenterar mkt om utseende. Förmodligen pga att de märkt hur utseendefixerad vår väld är via media. Men om man blir ledsen av något som ett barn säger så ska man ju såklart säga ifrån, annars lär de sig ju inte att man inte kan säga vad som helst till folk utan att såra...

Du är frisk och fin! Vi gillar olika! :)

Om du har den kroppen och mår bra med den och samtidigt vet med dig att du inte har några ätstörningar, så är det ju bara att gratulera. =) Jag lovar att MÅNGA avundas dig.

När det gäller vikten så är ju det viktigaste att man inte är ohälsosam.

Jag är tjock, men mina värden mm är alltid grymt bra.
När jobbet skickade mig på 35:årskontroll (alla anställda får gå vart 5:e år på företagshälsovård för en friskvårdskontroll) så var vissa av mina värden så bra att dom låg utanför skalan
Men om någon tittar på mig så ser dom en tjock person som alltså borde vara ohälsosam och kanske borde tänka på vikten.
Varje gång jag köper en godisbit i affären så tycker jag att jag ser hur kassörskorna sneglar på mig som om dom ville säga "det där borde du inte äta va?"... Men man läser in mer i andras beteende och sätt att säga saker på än vad som dom faktiskt menar.
Dom kanske tänker "åh kladdkaka... det var längesen, det ska jag köpa hem till fredagsmyset jag också" men jag tolkar det som "ska du verkligen äta kladdkaka... och grädde också? inte undra på att du är så tjock"

Du kanske är rädd att bli bedömd som "för smal" eller "anorexiafall" och därför tar du åt dig lättare av en sån kommentar.
Min mamma drack 5 dl grädde varje dag när hon var i 40-årsåldern för att försöka bli lite tjockare eftersom hon alltid sett ut som ett benrangel vad hon än ätit. Det enda som hände var att hennes blodfetter gick igenom taket så att säga. Och doktorn som rekommenderat henne att dricka grädde fick snabbt ta tillbaka sina rekommendationer.

För att summera: Var hälsosam, oavsett vikt. Det är viktigast
(oj vad rolig jag var helt plötsligt kände jag.. "viktigast" hm... *haha* )