Kronisk sjuk här med och låg inkomst. Vi har ingen bil, vi tar bussen i stället, billigare och mycket bättre för våran ekonomi men om din man behöver bilen i jobbet borde inte jobbet ordna med det?
Eller får han mil ersättning?
Vi har en månad meny, sten hård på denna, inget köps in som inte står på menyn, frukostar, luncher, middagar och fika finns på den.
Vi storhandlar engång i månaden för 1200-1500 kr , då ingår städprodukter, katt mat ( kisse har epelepsi och måste ha specialmat) och hygien i detta. Sedan har vi 200 kr per vecka för extra saker, det är inte meaningen att vi ska handla upp dem varje vecka, ibland behövs de inte.
Jag köper inte Euroshopper, jag upptäckte att eftersom det smakar så illa eller lite tog vi mer av det än vad tog av produkter som var 2 kr dyrare. Euroshopper ketchupen var slut på 3 veckor medans vår flaska med Heinz har överlevt i 3 månader nu, eftersom de smakar mer och man behöver mindre.
Bröd bakas hemma, vi har en bakmaskin och de 200 kr var de bästa vi har lagt ut.
Kryddor köps endast på arabiska butiker, 50 gram för 10 kr är billigt med tänke hur mycket det kostar i glasburk. En annan sak som jag köper som kan ses som dyr, det Serla toapapper, MEN 18 rullar räcker i två månader och då blir priset lika mycket per skita som de billiga toarullarna. Och jag använder telefonkatalogen sidor att plocka upp kattspyor, slask rens och annat äckligt-
Mina mediciner är borttagna från högkostnadsskyddet, så jag får noll rabatt, det finns en ny medicin för min sjukdom som inte funkar för mig och maken är sjuk han med.
Vi har internet men ingen tiding eller kabeltv, grannen lånar ut sin tidning till oss.
Boende, det handlar inte alltid om mindre boende, ibland kan större boende vara billigare, I denna stad går de flesta enrummarna på mer än två eller tre rummarna.
Ja jsut det läs reklam utskick och planera din meny från dem.