om min sambo nu är Bi, räcker jag då till?

Spontant, efter vad du berättar, så undrar jag om han verkligen är bi, eller om det är så att han är gay men inte vågar erkänna det för sig själv? Bi är ju liksom lite "mitt emellan" och kanske inte lika laddat som att vara homosexuell.

För bland de som är bi som jag känner så är det ju inte så att de är kära/attraherade av fler personer samtidigt än vad heterosexuella är... är man i ett tvåkönat förhållande så är det de som gäller, och i ett samkönat så är det det som gäller. Fullt ut. Förutsatt att man är monogamt lagd alltså... det är ju inte så att de har ett behov av att flörta med tjejer när de har ett förhållande med en man eller tvärt om.

Om han hade varit heterosexuell i ett överenskommet (medvetet eller "mellan raderna") monogamt förhållande och flörtat med andra kvinnor, särskilt inför dig, så hade du nog inte tyckt det var okej på något plan och gett honom en rejäl tankeställare. Nu är det män det handlar om vad jag förstår (inga andra kvinnor?) och då kanske det inte känns lika hotfullt eller kanske tabu, eller så tvivlar du bara på dig själv...

Om jag var du så skulle jag ställa honom mot väggen. Fråga honom rätt ut om han verkligen tänder sexuellt på kvinnor (inte enbart dig, utan kvinnor som kön).

Det verkar som att din sambo har ett något komplicerat förhållande till sin egen sexualitet och då menar jag inte bi-delen, utan det där med övergreppen och kanske prestationsångest också kommer in i bilden. Svårt med den biten, men att prata om det hjälper ju, om hur ni båda känner och vill ha det.

Jag är själv bi, men att leva ut det med båda könen är inte ett måste för mig. Däremot har vi löst det så att vi tillåter oss och varandra att ha sex utanför förhållandet. Men för detta krävs det mycket kommunikation, tolerans, öppenhet och avsaknad av svartsjuka. Och att man inte är 100 % monogam då.

Hoppas ni kan komma fram till en lösning som fungerar för er båda två.

Missade att du funderade själv på om han verkligen var bi eller "bara" homosexuell. Då har du ju snuddat vid tanken iaf...

Jag är en tjej på 24år som är bisexuell. Jag har en pojkvän som jag älskar jättemycket, men visst tänder jag på tjejer också. Han är medveten om detta och det stör honom inte något nämnvärt. 
Kan ju inte tala för alla bisexuella, men för mig påverkas inte relationen med honom för att jag även tänder på tjejer; tycker ju inte mindre om honom för det. Vi har inte mindre eller sämre sex  än ett "vanligt par", om du förstår vad jag menar 

På det beteende som du beskriver på honom tycker jag han snare låter homosexuell än bi, ärligt talat... 

Tycker du har fått väldigt bra svar ovan här, ville bara komplettera med att att förtydliga att hans bisexualitet i sig inte påverkar hur ofta man har sex. Men alla bisexuella har inte likadan sexualitet, en del kan tex uppleva att det går i perioder, att man vissa perioder tänder mer, eller enbart på det ena könet, bara för att nästa period tända mer på det andra. Andra struntar fullkomligt i könet utan tycker att de blir kära i personen oavsett.

Är han bisexuell förutsätter jag att han tänder på kvinnor, och är han tillsammans med dig så förutsätter jag nästan att han tänder på dig, och jag vill gärna tro att vuxna människor är ärliga mot varandra, och jag tycker, som ovanstående talare, att den bakgrund han har gör det ganska troligt att han har intimitetsproblem, att detta är problemet snarare än hans bisexualitet.

En annan fråga är ju om han någonsin levt ut sin bisexualitet? Har han nånsin haft en relation med en man?

Jag levde många år i en heterosexuell relation innan jag varit tillsammans med en tjej, och då funderade jag mycket på om det här med tjejsex var ett behov för mig eller bara en möjlighet för mig som bisexuell. Då ville jag gärna tro att det var en möjlighet jag hade, men avstod från. Så här i efterhand kan jag säga att för mig var det ett behov att få leva ut min sexualitet till fullo, och efter att vi gjorde slut (av helt andra orsaker vill jag påpeka) var jag under många år enbart med tjejer. Jag lever nu med en kvinna och vi är mycket lyckliga (planerar bröllop, barn och framtid) men skulle det (Gud förbjude!) nånsin hända att vi gick isär skulle jag vara lika öppen (eller sluten) för män som kvinnor. Jag definierar mig därför som bisexuell, trots att jag inte varit med en man på 8 år, och lever ett homosexuellt liv.

Har han aldrig varit med en man så kan jag därför tycka att det finns större anledning till oro. Som för alla människor är det viktigt att man får uttrycka hela sin personlighet, hur man väljer att göra detta är ju däremot individuellt.

Sedan finns ju andra lösningar. Skulle du tex kunna tänka dig att sätta på en bögporr-rulle i sängkammaren för att få fart på aktiviteten? Det kan tyckas konstigt, men många flator gillar bögporr för att det känns mer äkta, inte lika fejkad och plastigt tillgjord och förtryckande som heteroporr är. Säkert kan även heterokvinnor uppskatta denna aspekt, och kan det få fart på herrn i sovrummet är det ju bara att försöka?

Jag läste inte igenom allt, men jag tänkte bara säga: Att vara bisexuell är inte detsamma som att vara polygamist, så det är ingen anledning till varför er relation skulle vara sämre. Huruvida man blir kär i mer än en person åt gången har inte att göra med om man är hetero, homo eller bi.

Din partner verkar ha en del bagage, så att säga och exakt vad som är vad i hans historia är jättesvårt för oss att avgöra. Men i och med att ni har en monogam relation har du naturligtvis all rätt att reagera på att han flirtar med andra. Oavsett vad som är rätt och fel bland dina funderingar så måste du kunna känna dig trygg med honom, om ni ska ha någon framtid tillsammans.

Låter som att du inte är lycklig. Bortsett från allt så fråga dig själv om du är lycklig i er relation? Du kommer hitta svar direkt. Jag levde med en sambo som hade sex med mig max 1 gång i månaden och det tog ifrån mig kvinnligheten och självförtroendet (jag ser också bra ut och har aldrig haft svårt att få killars uppmärksamhet) så jag förstår precis hur nere du känner dig. För vissa är det bara sex men för mig är det viktigt att ha ett fungerande sexliv där båda vill lika mycket (tack o lov har jag det i min nuvarande relation). Är du inte lycklig och är sex en viktig del av ditt liv borde du fundera på om du ens vill bilda familj med nån som inte åtrår dig och som fått dig att isolera dig. Det är inte meningen att ett förhållande ska va så. Får precis som dem andra skriver ett intryck av att han inte riktigt erkänt för sig själv att han är homosexuell snarare än bi. Livet är kort, ta vara på dig själv och dina behov.

Hur gick det för er?

Personen i fråga är inte kvar på bröllopstorget. 

När namnen blir svarta och inte klickbara (vilket i alla fall syns från datorn, jag har inte testat mobilversionen) så är den som skrivit inlägget inte kvar här längre.