Hans jobb är ju helt sanslöst!

Usch vad frusterande! Jag vet hur det känns att komma till jobbet för ett vanligt pass och bli kvar i 18 timmar (i mitt fall var det nattpersonalen som blivit sjuk och INGEN fanns att tillgå), men då hade jag inte bröllopsstress ovanpå det.

Försök att skilja på fakta och känslor. Jobbet är sugigt och oförutsägbart, men på något sätt kommer ni att bli gifta hur som helst. Det kanske inte blir perfekt, ni kanske missar någon detalj, men det är trots allt inte detaljerna som räknas utan att ni ska tillbringa resten av livet tillsammans! Försök att hålla nervositeten och frustrationen borta med mindfulness och släpp det som ni ändå inte har kontroll över. Inte lätt, jag vet, men ibland det enda sättet att hantera en orimig situation.

Nu när ni är så nära så är det ju nästan bara det roliga kvar så att säga.
Försök att tänka dig bröllopet som en belöning, en avkoppling och en underbar dag istället för att "vi måste ------"
Dagen kommer att bli som den blir ändå.
Oavsett om ni står där med rinniga näsor och är så trötta att ni hellre vill hem och sova efter vigseln så kommer det att vara den underbaraste dagen i erat liv (i alla fall just i den stunden )

Det är lätt att se bröllopet som ett problem. Ett jobb och ett hinder och massa massa "måste hinna"...
Men det är inte dom bitarna som är dom viktiga.
Det är er dag, och det är belöningen för allt slit och alla 18-timmarspass och annat ni haft fram till denna stund.

Och jo jag vet också hur det är när det krisar på jobbet och man jobbar dubbelt eller mer än så.
Så njut till fullo av tiden ni har med varandra och unna er tid att bara sitta ner och pusta ut innan ni sätter fart med dukning eller vad det nu kan vara som ska göras innan festen... Och kom ihåg att ingen kommer att minnas ifall dukningen inte var perfekt, eller om vaserna inte matchade exakt med placeringskorten och all annan brudhysteri som vi ju kan råka ut för när det börjar närma sig.

När jag ser tillbaka på de bröllop jag varit på så är det brudparets glada ansikten jag minns bäst... 

Känner igen mig i problemet att jobbet kommer emellan! Vi gifter oss om två veckor och har massor kvar att göra; festhäfte, vigselprogram, bordsplacering, träffa prästen, hämta ringarna i en annan stad, sy in klänningen, lämna klänningen på kemtvätt, fixa transporter under dagen, bestämma oss för var vi ska ta porträttfotografierna och skicka bilder till fotografen, träffa våra toastmasters för att planera middagen, bestämma förrätt, handla alkohol, handla all alkoholfri dricka, snacks, vickning, planera och handla saker för dukningen, beställa blommor m.m. ...Och jobben äter upp oss! Är skitförbannad på min blivande man för att han rakt ut säger att han i detta läge prioriterar jobbet. Han tycker att jag är stressig som vill börja planera bröllpet nu - jag dööööör!!! Vi har 100 gäster... 

Ja tack och lov så löste det sig med vår bröllopsdag, precis som Chicita skriver så är det våra skrattande, lyckliga ansikten alla minns bäst! Sen var det förvisso en brutal kalldusch att börja jobba igen några dagar senare, vi fick inte igenom att resa direkt efter bröllopet utan har båda fått augustisemester istället. Situationen på både hans och mitt jobb är katastrof och det förtar såklart lite av lyckoruset efter bröllopet. Men visst, det funkar, efter jobbet sätter man sig och kollar bilder och filmer från bröllopet och vips är man tillbaka i mysbubblan igen! Minnet av denna ljuvligt fantastiska dag kommer vi bära med oss hela livet!

Sen vad gäller män och deras förmåga att kavla upp ärmarna när det är mycket som ska fixas.... Nja, jag känner till viss del igen mig i det du skriver, Himlenrunthörnet. Mitt tips är att inte tjafsa såhär tätt inpå bröllopet, försök  respektera att han tycker jobbet är viktigt, och ta hellre hjälp av någon annan med det sista som ska ordnas. Typ föräldrar, syskon eller vänner. Det här fixar du, vi projektledare till fruntimmer tar oss galant igenom en stressig bröllopsplanering, håll huvudet högt och ta en sak i taget! Några sena kvällars pyssel så är du i hamn, jag lovar! Sova ut och koppla av blir det tid till efter bröllopet.

Lycka till, ni har en häftig upplevelse att se fram emot! Bröllopsdagen är den överlägset mest underbara dag vi båda upplevt, det är jag och min man rörande eniga om!

Jag jobbade från kl 23 - kl 16 under två veckor... Så en dag klarar man ;) Men jag förstår frustrationen.

Från måndag och sex veckor framåt kommer jag börja 21.30 till 02.30 och sen kl 07 till kl 16.

Är det ingen som säger något på hans jobb? Mina timmar är inga överraskningar, men ja tröttsamma haha